torsdag 25 september 2008

Ni finns överallt!

En sak som jag reflekterade över under Sverigeresan, och som maken hade ganska roligt åt, var att de flesta platser vi passerade kunde härledas till er fellow-bloggare.
Det började redan på flygplatsen i Bangkok. Maken tittade lätt förvånat när jag tog den här bilden:



Och han höjde ännu mer på ögonbrynen när jag svarade: Det är ju Godiva, fattar du väl!!!???
Svaret blev ju som väntat, en huvudskakning....

När vi sedan reste genom Sverige och passerade Jonsered så informerade jag maken om att här, minsann, bor ju faktiskt Huskorset.
Svaret blev ju väntat, en huvudskakning.....

Efter en blixtvisit i Varberg tog vi färjan över till Grenå och Danmark. Efter Legolandsbesöket hamnade vi i Köge där jag hittade denna proklamation mot icke-plocka-upp-efter-sina -bajsande-vovvar och kom självklart att tänka på Göte Börge hans sons hundskylt (scrolla ner lite så förstår ni vad jag menar!):



Svaret från maken blev ju som väntat, en huvudskakning....

Efter Köge åkte vi över Öresundsbron till Denna Sidan Sundet och åkte dressin samt våldgästade brorsan i Lund. Jag berättade återigen för maken om alla bloggare, Tjockalocka, Jensen, Petra, Nika (har jag glömt någon???) som härstammar från den Skånska myllan och svaret blev som väntat, en huvudskakning......

Det var först när vi kom till Astrid Lindgrens Värld som han vaknade till och förstod storheten i bloggeriet. Jag berättade nämligen om Huskorsets kommentar (ni får scrolla ner till Jag vill också in i Astrid Lindgrens Värld) Götes blogg om alla skådisar på ALV och vad de egentligen har för sig när vi tror att de är alla dessa gemytliga karaktärer.....

Svaret från maken blev som väntat... ett väldigt intresserat, ahaaaaaa nu snackar vi!!!

Och till alla er andra som inte är omnämda i detta inlägg:

Tack för att ni förgyller min tillvaro med tankar, funderingar, eftertänksamhet, trams och gapskratt!! Me love you longtime!!

13 kommentarer:

Marianne sa...

Hahahaha, visst är det så! Här kommer maken hem efter jobbet och frågar vad som har hänt under dagen och jag berättar att Kicki har varit på en jättemysig strand och Annika har sett Mamma Mia och Saltis ligger på BB och ... Han skakar också bara på huvudet! Enda gångerna han INTE skakar på huvudet är när jag (som i går) har bakat någonting gott eller lagat någon ny god maträtt och berättar att det kommer från Petra i PR eller Desirée i Alabama eller ...

Me also love all you longtime och bigtime!

aussiekicki sa...

My fellow blogg-sister! Me love you long-big-time too!!!!

Annika sa...

Ja, jösses...Lite miljöskadad (men på ett BRA sätt) har man blivit genom alla bloggar man läser. ALLA underbara bloggkompisar man HAR!! DET är svårt att förstå för den oinvigde :-)
KRAM!!!!

aussiekicki sa...

Hear, hear!!
En helt ny värld har öppnat sig and I love it!!!

Anonym sa...

Va snäll du e. och Tack för att du förgyller min...

Petchie75 sa...

Ha ha, du drar iaf inte runt maken på en massa bloggträffar som jag gör ;-) Vi har ju tillsammans träffat Lotta K, Monica, JaCal och Ing i Californien och Annika i Virginia och O har tyckt att det var såååå trevligt!! Han förstår att bloggvännerna är viktiga vänner, vilket inte kompisarna hemma i Sverige gör som inte ens läser MIN blogg...
Roligt att du tänkte på mig när ni kom till Skåne :D Ni gjorde ju verkligen en Sverige-turné i somras, själv fastnade jag i sommarstugan och det var mysigt det också!
Kram!

Anna, Fair and True sa...

haha ja min kille tycker också att jag är ganska knäpp med snacket om en massa bloggare hela tiden!

Fröken L sa...

Visst är det fantastiskt med alla dessa nya vänner man fått genom bloggens underbara värld. Känns som man känner alla, precis som om man träffat dem i verkligheten. Jag blir lika glad varje dag när jag läser alla otroliga bloggar som får mig att skratta och må bra. Man delar tankar, idéer, roliga händelser och lider med varandra när något tråkigt inträffar. Världen har väl aldrig kännts så liten och nära som i bloggens värld!?!

KRAAAM Dila

Anne sa...

Visst är det som en helt ny värld öppnar sig, det är helt fanastiskt!!!! Jag trodde inte, för nåt år sen, att man faktiskt kunde få webbvänner och känna så starkt och bli så engagerade i människor man aldrig träffat men så är det. Kanske svårt för folk att förstå eller se att det är "allvar" om man inte själv är aktiv på nätet...Men alla de här människor blir ju viktiga för en. Kramis!

Huskorset sa...

Hahaha! Jag är likadan, ser bloggreferenser överallt!

Anna sa...

Visst är det så. Jag bad maken vänta med filmen igår kväll, för jag skulle bara peppa en deppad bloggkompis först...

Underbara, förunderliga bloggosfär!

aussiekicki sa...

Göte: Youre welcome!

Petra: Haha, han kommer antagligen få sin beskärda del av bloggträffar så smånigom när vi flyttar hem igen! Kram!

ANna: Fniss, ja maken är ganska förundrad över att jag har vänner jag aldrig har träffat!

Dila: Precis! Huvudet på spiken! Jag fick nyligen hjälp men en jobbig sak av en av tjejerna på min blogglista! DÅ kan jag säga att maken var imponerad! Kram!!

Anne: Precis så är det! Den här kontakten har varit ovärdelig för mig de dagar det har varit tufft. Andra dagar har jag njutit av alla härliga männsikor som delar med sig av sina tankar och upplevelser. Kram!!

Huskorset: Eller hur! Och kameran ska alltid med ifall man hittar något kul att lägga upp på bloggen. Jag är fortfarande sur att jag inte hann med att fota Jonseredskylten när vi susade förbi i 100 km/h i somras....

Anna: Just så! Haha, vad tyckte han om det??

Tjockalocka: :-)

Anonym sa...

sådär, nu är jag färdig. Var varsam i din kritik...