tisdag 30 september 2008

Ommöblering

Jag möblerar om lite.
Jag vill ha en bild bakom rubriken men den blev lite stor.
Vad tycker ni och är det någon som vet hur man minskar ner bilden?

måndag 29 september 2008

Helt vansinnigt

I helgen brann det i en lägenhet på en gata inte så långt ifrån oss. Brandkåren räddade en man i femtioårsåldern och släckte branden. När de sedan kontrollerade lägenheten fann de 20 kg material som mannen hade köpt för att tillverka egna bomber.

Han var anställd på Coles, som är ungefär motsvarande Coop eller ICA. År 2005 blev han utsatt för ett väpnat rån, när han arbetade i en av Coles butiker, och fick ansiktsskador. Han var mycket upprörd över hur Coles hade skött säkerhetsfrågan och ville hämnas.

Han planerade att placera bomber i Colesbutiken där vi brukar handla ibland. Butiken ligger i ett stort shoppingcenter som ligger knappt 200 m ifrån oss. Vi är ofta där och handlar i den butiken och de mindre som ligger precis i anslutning till Coles. Han hävdar att han inte hade för avsikt att skada varken kunder eller anställda, hur han nu skulle ha kunna undgå det när affären har öppet mellan kl 7-24.

Den här historien känns väldigt obehaglig. Jag är ofta där med barnen och tanken på att hamna i ett attentat är overklig. Jag är oerhört glad att det började brinna hemma hos den här mannen så man hann upptäcka hans planer i tid, innan han hann verkställa dem.

Läs mer här om du vill.

fredag 26 september 2008

Fredagstema: Väggar

Denna veckas fredagstema från Petra är väggar: Walls - it could be anything from a beautiful wall, to what you have ON the wall(s), or what does the wall say about you…

Först ut får bli Australiens och Sydney stora ikon, Operahuset. Frågar man en dansk om vad de vet om Operahuset så svarar de att arkitekten, Jørn Utzon, är dansk. Frågar man en svensk om vad de vet om Operahuset så svarar de att klinkerplattorna som täcker väggarna och taken är från Höganäs. 15 000 kvm Sydney-plattor eller mer än en miljon plattor finns på dessa väggar och tak.

Den här bliden på Operahuset tog jag för ett år och en dag sedan.




Väggarna i vår lägenhet är inte så himla spännande. De är vita med enstaka fondväggar. Här är vårt sovrum. På väggen hänger en av mina favorittavlor som vi fick i bröllopspresent av makens föräldrar. Vallmo i en sädesåker.


Vi har en ljus, fin lägenhet och en del väggar består enbart av fönster. Utsikten är milsvid och jag kan stå länge, länge och titta ut över hamnen, Harbour bridge och Operahuset.

Området vi bor i ligger i de dyra, östra förorterna. För åtta år sedan var det ganska slummigt och nedgånget innan det stora affärslokalsföretaget smackade upp en jättelik galleria med drygt 350 butiker. Huset vi bor i byggdes under samma tidsperiod och nu är området en blandning av nytt och dyrt och gammalt och lite ruffigt.



Vår gågata. Gamla husväggar samsas med nya i bakgrunden.



Killarnas rum nattetid. Nattlampan projekterar på väggen.



Trevlig helg!!

Michael Palin for President!!

torsdag 25 september 2008

Ni finns överallt!

En sak som jag reflekterade över under Sverigeresan, och som maken hade ganska roligt åt, var att de flesta platser vi passerade kunde härledas till er fellow-bloggare.
Det började redan på flygplatsen i Bangkok. Maken tittade lätt förvånat när jag tog den här bilden:



Och han höjde ännu mer på ögonbrynen när jag svarade: Det är ju Godiva, fattar du väl!!!???
Svaret blev ju som väntat, en huvudskakning....

När vi sedan reste genom Sverige och passerade Jonsered så informerade jag maken om att här, minsann, bor ju faktiskt Huskorset.
Svaret blev ju väntat, en huvudskakning.....

Efter en blixtvisit i Varberg tog vi färjan över till Grenå och Danmark. Efter Legolandsbesöket hamnade vi i Köge där jag hittade denna proklamation mot icke-plocka-upp-efter-sina -bajsande-vovvar och kom självklart att tänka på Göte Börge hans sons hundskylt (scrolla ner lite så förstår ni vad jag menar!):



Svaret från maken blev ju som väntat, en huvudskakning....

Efter Köge åkte vi över Öresundsbron till Denna Sidan Sundet och åkte dressin samt våldgästade brorsan i Lund. Jag berättade återigen för maken om alla bloggare, Tjockalocka, Jensen, Petra, Nika (har jag glömt någon???) som härstammar från den Skånska myllan och svaret blev som väntat, en huvudskakning......

Det var först när vi kom till Astrid Lindgrens Värld som han vaknade till och förstod storheten i bloggeriet. Jag berättade nämligen om Huskorsets kommentar (ni får scrolla ner till Jag vill också in i Astrid Lindgrens Värld) Götes blogg om alla skådisar på ALV och vad de egentligen har för sig när vi tror att de är alla dessa gemytliga karaktärer.....

Svaret från maken blev som väntat... ett väldigt intresserat, ahaaaaaa nu snackar vi!!!

Och till alla er andra som inte är omnämda i detta inlägg:

Tack för att ni förgyller min tillvaro med tankar, funderingar, eftertänksamhet, trams och gapskratt!! Me love you longtime!!

tisdag 23 september 2008

Helgen i bilder

Helgen har varit strålande! Fint väder och trevligt sällskap, kan inte bli bättre! I lördags hade vi bestämt med ett par kompisar, som också har tvillingar, att åka till Wattamolla beach i Royal National Park. Det som är bra med Wattamolla är att den dels har en fin liten strand samt en lagun som håller varmare temperaturer, perfekt för småknattar.

Vi packade kylväskan med potatissallad och marinerad kyckling. Det blev en varm dag med 33 grader och varma sköna vindar från nordväst. Killarna tog med sig barnen och badade i lagunen medan jag och A låg i skuggan och halvslumrade och småpratade.

Sedan blev det grillunch som smakade fantastiskt bra innan vi badade lite mer. Vi blev kvar till solnedgången som färgade himlen rosa. Vi var trötta men nöjda när vi satte oss i bilen hemåt.

Wattamolla beach och inloppet till lagunen. Tidvattnet var ovanligt högt så vi fick vada över lagunen för att komma till stranden.


Inne i lagunen finns det en dryga tio meter hög klippvägg som är väldigt populär att hoppa ifrån.

Fullt ös på papporna och barnen!

Lagunen sträcker sig en bit inåt land och jag undrar om det är en saltvattens lagun eller om det kommer sötvatten från nationalparken som mynnar ut i havet.


Själva stranden.


Solen är på väg ner och vi håller på att samla ihop oss för att gå till bilarna. Elias passar på att posera lite.

Han får sällskap av D och W.



På söndagen tog vi en sovmorgon innan vi tog bussen ner till Bondi beach. Nu börjar turistsäsongen ta fart och stranden fylls på med folk. Vi gjorde ett besök på lekplatsen innan vi gick bort till Bondi Icebergs för söndagslunch.

Bondi Icebergs har en havspool där man som medlem kan simma. Icebergs grundades 1929 av lifesavers som ville upprätthålla träning under vintertid. Medlemmar i simklubben förväntas simma tre söndagar av fyra för att upprätthålla sitt medlemskap. Vi är enbart sociala medlemmar och frekventar gärna deras bistro som har bra mat och världens utsikt.


Lite bus på Icebergs balkong!

måndag 22 september 2008

Idag tar jag paus

Jag har en massa fina bilder från helgen att visa, men det är sent och jag är oerhört trött, så det får bli en bloggpaus.

Tills i morgon.

See ya!

söndag 21 september 2008

Pants too low!!!

Altruism

Juan Mann är 26 år och har delat ut kramar varje torsdag utanför Pitt Street Mall i centrala Sydney sedan juni 2004. Två år senare var han gäst hos Oprah och hans Free Hugs-budskap spreds vidare utanför Australien. Nu läser jag i Sydney Morning Herald att han ska utredas som njurdonator. Han har för avsikt att donera sin ena njure till en okänd person, ett modigt och osjälviskt beslut.

lördag 20 september 2008

Snopp eller Snippa

Maken klev ur duschen här på kvällen efter en lååång dag på stranden. Elias var inne i badrummet och konstaterade att pappa har en stor snopp.

Ja, pappa har en snopp men vad har mamma? svarade maken.

Nja.... sade Elias, och blev lite fundersam.

Jo, men det vet ju du, sade maken (de har läst Så blev jag till av Katerina Janouch ett antal gånger).

Plöstligt gick det upp ett Liljeholmens och han sade:

Mamma har en extra rumpa!!

torsdag 18 september 2008

Fredagstema!

Jag tänkte haka på fredagstemat den här veckan Dagens fredagstema handlar om en sång som man tycker representerar ens land och region. Jag kunde inte välja en utan det blev ett helt gäng med låtar.

Först ut måste ju Waltzing Matilda vara som är en country folk song och som kallas Australiens inofficiella nationalsång. Här kan man lära sig lite rolig slang om man vill!

Waltzing Matilda


Advance Australia Fair, Australiens officiella nationalsång, är ganska pampig. Den komponerades av en skotte vid namn Peter Dodds McCormick och framfördes för första gången 1878. Det dröjde ända till 1984 innan den blev Australiens officiella nationalhymn och detta skedde efter omröstning. Motståndarna var God Save the Queen och Waltzing Maltilda. Jag som är en riktigt sucker för manskörer och högtidlighet blir ju självklart tårögd när jag hör den.

Advance Australia Fair


Didgeridoo tror man kan vara världens äldsta blåsinstrument. Den har använts i ca 1500 år. Tar man färjorna från Circular Quay i Sydney under turistsäsongen är det svårt att undvika att få höra en didgeridoo.

Australian Aboriginal music Didgeridoo


INXS bildades 1977 här i Sydney. Jag minns inte riktigt när jag började lyssna på dem men några av de första låtarna jag gillade var Listen Like Thieves och New Sensation. Sedan radade de upp hit efter hit. Jag såg dem live på Roskildefestivalen 1988 vilket var en häftig upplevelse.

INXS New Sensation


INXS Never tear us apart


Alla har nog hört Beds are burning med Midnight Oil. Sångaren, Peter Garret, är en man som engagerat sig för Australiens ursprungsbefolkning och framför allt miljön. Han har arbetat politiskt jäms med musikerkarriären och är nu miljöminister i Labourregeringen.

Midnight Oil Beds are Burning


Det går inte att skriva ett inlägg om Aussiemusik och utesluta AC/DC. De bildades 1973 av bröderna Angus och Malcolm Young. De har kallats pionjärer inom hårdrock och heavy metal men anser sig själva alltid ha spelat rock´n roll. På Powerhouse museum kan man beskåda en av Angus Youngs gitarrer.

AC/DC Highway to Hell


Men at Work´s Down Under har varit en av mina tidigaste favoritlåtar! Jag vet inte särskilt mycket om bandet men låten är fortfarande en av mina absoluta favvosar!

Men at Work Down Under


Sist, och antagligen minst, ut får bli Kylie, Australiens okrönta drottning. Kylie slog igenom 1986 som skådis i såpan Neighbours. Hon skrev skivkontrakt med Stock, Aitken and Waterman och släppte I should be so lucky, 1987. Sedan har hennes karriär mer eller mindre gått spikrakt. Hon drabbades av bröstcancer 2005 men har nu återupptagit sin musikkarriär. Jag gillar speciellt den här låten då den har lite discoinfluenser. Den gick varm på vår bröllopsfest.

Kylie Spinning Around


Jag skulle kunna lägga upp ett helt gäng till men då tror jag att ni tröttnar. Så det var allt från mig.

Uncut version

Jag var inte helt ärlig i mitt tidigare inlägg, Utmanad av Marianne.
Detta är vad jag egentligen har i min garderob....







onsdag 17 september 2008

Hur va´re nu?

Saltis hade en fundering över födelsedagspressies som jag skrev om i utmaningen. Det betyder helt enkelt presenter. Aussisarna älskar att förkorta ord och ibland står man som ett fån och fattar ingenting.

Här är några:

Aussie-Australian
barbie-barbecue
bickie-biscuit
bikie-motorbike rider
bookie-bookmaker at sporting events
brekkie-breakfast
brickie-bricklayer
Brizzie-Brisbane
cabbie-cab/taxidriver
cardie-cardigan
Chrissie-Christmas
ciggie-cigarette
doco-documentary
druggie-drug addict
foodie-a gourmet
freebie-something for free
freshie-freshwater crocodile
goalie-goalkeeper
jarmies-pyjamas
journo-journalist
leckie-electric blanket
lippie-lipstick
meanie-mean person
pokie-pokermachine
pollie-politician
postie-postman
prezzie/pressie-present
prozzie-prostitute
rellie-a relative
roo-kangaroo
saltie-saltwater crocodile
smoko-break for a cigarette
sparkie-electrician
stubby-a bottle of beer
sunnies-sunglasses
tinnie-can of beer
truckie-truckdriver
Uie-U-turn
undies-underpants
vego-vegetarian person or meal
wino-an alcoholic
yabby-crayfish

tisdag 16 september 2008

Utmanad av Marianne!

Marianne i Kairo har utmanat mig (gnuggar händerna) så nu ska vi se här:

5 saker i min frys: Hemgjort Café de Parissmör, en bit lax, Prinsesstårta från IKEA, köttbullar, Connoisseurglass.

5 saker i min garderob: Födelsedagspressies till kravallen, en tomtespeldosa, kurslitteratur i en låda, en opal, kläder.

5 saker i mitt badrumsskåp: Fotsalva, Listerine, Acqua Di Gio, Solskyddsfaktor 30-50, plåster med Wiggles/Shrek/Pippi.

5 personer jag utmanar vidare: Fredrika, KaosAnna, Godiva, Jess och Lullun!

måndag 15 september 2008

Dofter av sommar

Ömsom sol, ömsom regn. Idag fick vi återigen en varm, fin försommardag med 28 grader och sol.
Vi åkte ner till Bronte beach, utrustade med sandleksaker, filt och en bra bok. Killarna lekte och grävde tillsammans och jag fick provsmaka spagetti med gegga och sandhamburgare.

En snabb kram och jag borrar ner näsan i halsen på Elias. Doften av solkräm och solvarm hud blandar sig med den salta från havet.
Älskade ungar, tänk att ni är mina!



söndag 14 september 2008

Ett år och nio dagar!

Jag har ju alldeles glömt bort att fira bloggens födelsedag!
Den 5 september hade jag bloggat i ett år. Det har varit riktigt kul med bloggandet. Jag hade nog inte kunnat ana att det skulle vara så givande med en blogg. Jag har fått cyberkompisar som jag verkligen uppskattar och som har varit ett stort stöd, speciellt de dagar som har känts tunga.

Jag har ungefär 50-60 läsare per dag varav knappt 40 som återkommer. En del känner mig IRL (hej, hej Eva!) och jag tror att det är fler som hittat hit som nog känner mig privat. Jag tycker det är jätteroligt med er läsare och förundras över att någon vill läsa mina funderingar.

Jag skulle bli jätteglad om ni skulle vilja lämna ett litet avtryck och berätta lite om vilka ni är och vad ni gillar att läsa!

lördag 13 september 2008

Robbed of my living and dying

Jag läste precis en artikel i Sydney Morning Herald om Angelique Flowers.
Hon blev bara 31 år gammal och avled i augusti. Hon hade levt med Crohns sjukdom sedan 15 års ålder och fick i maj veta att hon även drabbats av coloncancer. Hon gavs några månader att leva.

Hennes stora rädsla var att dö en långsam, smärtsam död orsakad av total blockering av tarmen. Allt hon önskade var att få avsluta sitt liv genom eutanasi (dödshjälp), omgiven av sina nära och kära. Nu blev det inte så eftersom dödshjälp är olagligt i Australien. Hon dog istället precis så som hade fruktat, i svåra smärtor, kräkandes sin egen avföring.

Det här berörde mig väldigt djupt. Jag inser att eutanasi är en jättesvår fråga men kan ändå säga att jag önskar att hon hade fått avsluta sitt liv som hon hade velat. Hon konstaterade att vi inte låter exempelvis hundar lida och dö så här och att hennes liv var mindre värt.

Jag tänker på Godivas älskade Sappi som fick somna in på ett sätt som man önskar var allas rättighet, hund som människa.

Maroubra beach

Idag kom sommaren och hälsade på med sol och 31 grader varmt. Maken och barnen tog stridsvagnen ner till Maroubra beach. Jag sov efter att ha tillbringat drygt halva natten på porslinstronen.
Det finns, förutom en trevlig strand, en lekplats som killarna röjde järnet på. När Elias gastade lite väl mycket bad maken honom att dämpa sig lite.

Svaret från Elias kom blixtsnabbt:

Yada, yada, yada.....

Undrar om man tycker att det är lika gulligt och roligt om tio år?



onsdag 10 september 2008

Goggla

Min 80-åriga pappa är så söt! Han skrev en kommentar på hemsidan för ett tag sedan. Det var något om en Tycho Brahedag, som vi inte fattade varken jag eller maken. När jag pratade med honom via Skype någon dag senare så sade han:

Men Lillan, det är bara att Goggla så hittar du svaret vad en Tycho Brahedag är!

tisdag 9 september 2008

Abstinens

Jag har abstinens.
Jag håller på att tända av.
Så nu går jag omkring och ser ut som en guldfisk på torra land, kippandes efter luft.
Två månaders bruk av nässprej är inte att leka med....

måndag 8 september 2008

Sverigesemester, del 3!

Jag har ju redan berättat om vår Sverigesemester här och här och nu kommer då sista delen, den sista intensiva veckan av vår semester.

Vi sov en natt hos min bror i Lund och vaknade efter att han hade åkt till jobbet i Malmö. Det var en fantastisk morgon med sol och kvittrande fåglar och det kändes lite vemodigt att åka därifrån. Pelle bor i ett gammalt slakteri och hela huset är fullt med vinklar och vrår och är hur mysigt som helst.


Vi rullade ut från Lund på förmiddagen och satte GPSen på Vimmerby. Där mötte vi upp med bästisen och hennes familj. Vi hade två dagar på Astrid Lindgrens Värld på agendan, vilket vi såg fram emot! Vi bodde på Pippis Sommarhotell i utkanten av Vimmerby och stället var helt perfekt för barnfamiljer.
Det fanns en jättefin lekplats med en lekstuga som såg ut som Villa Villerkulla. Sedan fanns det dessutom bilar att köra med vilket gick hem hos barnen.

Fredagskvällen var full av förväntan och barnen laddade inför lördagens bravader. Första natten bodde vi i Madickenhuset och vi satt utanför och njöt av kvällen. Barnen hade roligt och busade innan läggdags.


Annica och Staffan hade tänkt till och bidrog med en flaska rosé och lite chirre. Det satt fint en fredagskväll! Det blev en hel del prat och skratt innan det var dags att sova.



På lördagsmorgonen vid frukost började det att regna. Det var faktiskt helt okej eftersom vi hade med oss regnkläder. På ett sätt är det nästan bättre med regn och 25 grader än strålande sol och över 30 grader när man ska gå i flera timmar med barnen. Det funkade hur bra som helst.
Så här såg det ut vid Mattisborgen där vi stannade en liten stund och såg en av föreställningarna.

Vi åt lunch i Körsbärsdalen och en av Tengils soldater kom in när vi satt och åt. Han smällde svärdet i bordet och sade myndigt åt barnen att äta sin mat! Våra killar stirrade storögt på honom och började att sleva i sig. Det vore någon att ha hemma vid våra måltider!!!
Efter lunch gick vi bort till Pippi och där blev vi kvar hela eftermiddagen. Det som var så kul med ALV var att de körde korta föreställningar på 15-20 minuter. Sedan var det paus en stund och skådespelarna lekte och pratade med barnen. I pauserna kunde man dessutom gå in i husen och titta vilket våra barn tyckte var jätteroligt.
Det var under en sådan paus som Elias försvann. Jag var vid vår skrinda och hämtade något när Jonathan behövde gå på toaletten och han och Klas gick iväg. När de skulle sätta igång med nästa föreställning var Elias som bortblåst. Vi ropade och letade men fick till slut be Kling och Klang om hjälp som ropade i högtalarna. Han var försvunnen i säkert drygt 5 minuter och det kändes som en hel evighet. Till slut ropade någon att Här är han, och lättnaden som sköljde över mig gjorde mig knäsvag. Hu, vad obehagligt det var!
Sedan satte vi honom på PA-anläggningens lilla hus så vi visste var vi hade honom. Där satt han sedan och kollade på resten av föreställningarna. Ungskrutt!

Elias på pappas axlar.


Kvällen bjöd på en fin solnegång med mystisk dimma över fälten.



Söndagen bjöd på lite varmare väder och uppehåll. Vi startade med Emil i Lönneberga och fick se när han satte hövvet i soppaskåla. Jonathan skrattade så jag trodde att han skulle kissa på sig.



Efteråt ställde Emil upp på kort! Jonathan var helt överlycklig!


Jonathan hade turen att få hjälpa Alfred med att vattna grönsakslandet och alla blommor. Det som var så roligt var att alla skådisar fortsatte att spela sina roller även i pauserna. Prussiluskan kom cyklandes vid ett tillfälle och vi vuxna vinkade och ropade: Hej, hej Prussiluskan!
Varvid hon med sträng och lite avmätt röst svarade: Det heter faktiskt God Dag!


Resten av dagen ägnade vi åt Pippi och det var jättekul. Jonathan fick en kram av Pippi och det pratar han om fortfarande.



Hela gänget framför Stadshotellet.



Vi vinkade sedan adjö till bästisen och hennes familj och åkte norrut till landet. Där väntade svärmors fantastisk mat och en hett efterlängtad farbror Andreas. Andreas är gift med makens syster och är en av killarnas absoluta favoritpersoner.
Elias och Andreas tar igen lite innestående bus.


Måndagen var min och bästisens. Jag dumpade maken och barnen hos Staffan och sedan åkte Annica och jag in till stan för lite shopping. Eller en massa shopping, kanske jag ska säga. Vi fick en supermysig dag med lunch och en massa prat. Vi handlade och gick tills både plånbok och fotsulor glödde.
Sedan åkte vi tillbaka hem till dem och Staffan lagade fiskknyten på grillen. Vi hade en jättemysig kväll innan vi tackade för oss och åkte vidare. Innan vi åkte ut till landet igen passerade vi vårt nya hus för första gången. Om det kan man läsa här.

På tisdagen åkte vi tillbaka till vårt gamla hood för att hälsa på våra gamla grannar tillika goda vänner. Vi var tre familjer som samlades för kräftor och en massa prat och skratt. Kvällen blev fulländad med Singstartävling och vi sjöng oss hesa.


Irene och delar av ungskocken.


Irene tar i från tårna!

Vi stannade två nätter hos Carina och gänget och sista kvällen fick vi besök av några andra kompisar. Det var så otroligt roligt men ganska känslosamt att få träffa dem igen. Jag blir ju lite sentimental och tacksam över mina vänner.
Tre fjärdedelar av familjen; Frida, Carina och Emma.


Efter att ha vinkat av Carina med familj åkte vi till vårt hus igen och träffade bästisen med familj för husesyn. Den dagen var lite jobbig eftersom det var så många avsked på samma dag. Jag och Annica kramades med tårarna rinnades när det var dags att säga adjö för i år. Jag får trösta mig med att vi ses om ca 5-6 månader igen!

Efter att vi vinkat av bästisen med familj åkte vi hem till makens äldste vän och hans familj. Vi har inte träffat dem sedan vi flyttade ner till Australien för drygt 1 1/2 år sedan. De har fått ett nytt tillskott till familjen som maken har i famnen. Deras äldsta dotter är en dag yngre är killarna. Vi blev bjudna på middag och satt länge och pratade på deras altan innan det var dags att åka ut till landet.


Sista dagen ägnades åt att packa alla väskor. Jag skurade barnens stövlar noga så vi inte skulle ha med oss någon jord från Sverige. På kvällen var det försenad födelsedagsbaluns för maken och hans syster som fyller med tre dagars mellanrum i slutet av juni. Andreas familj kom ut samt ett par vänner till makens föräldrar.
Andreas har världens mysigaste familj och det är alltid fantastiskt roligt att få träffa dem. De har alltid uppskattat att träffa våra barn vilket gör det extra roligt. Lillebror Dag och pappa Stig busar med Jonathan.


Det var ju OS-invigning som vi tittade på en stund. Det var ju inte utan att man kände sig lite stolt när Australiens trupp marscherade in i sina.... intressanta kläder.
Kvällen var jättetrevlig med god mat, prat och presenter. Både jag och maken kände oss slitna efter tre intensiva veckor men det var ändå lite bitterljuvt att inse att det var sista kvällen.


På lördagen åkte vi ut till Arlanda på förmiddagen och efter bara lite biljettstrul kunde vi sätta oss i businessclass till Bangkok. Ibland har man tur!!!!
Resan gick bra förutom att Elias kräktes tre gånger på Bangkoks flygplats. Det kändes inte så roligt att gå ombord en niotimmars flight med en eventuellt magsjuk liten kille. Nu somnade båda och sov nästan hela vägen till Sydney vilket var otroligt skönt.
Det var på ett sätt skönt att komma hem till egen säng och egna grejer men jag måste erkänna att jag längtar till Sverige. Trots att det går mot höst i norr och sommar i söder.
Så. Det var allt från vår Sverige semester!