tisdag 29 januari 2008

Lite för fet....

Så.
Nu har jag varit hos doktorn. Och blivit uppläxad. Men vi tar det från början.

Det har varit långhelg i Australien i samband med nationaldagsfirandet i lördags. Egentligen så spelar det ingen roll, om man vill gå till doktorn, de har öppet 8-22 oavsett dag och man kan inte boka tid innan utan går in och anmäler sig. Jag hade lika gärna kunnat gå igår eller i söndags och ångrade mig att jag inte hade gjort det när jag klev innanför dörrarna. Halva Bondi Junction var där.

Men, men vad är en bal på slottet...... Jag anmälde mig och satt och väntade i knappt två timmar, glad att jag tänkt på att ta med min bok. Nu tycker jag egentligen inte att två timmar var så fasligt länge med tanke på hur mycket folk det var men man har liksom vant sig vid en snabb hantering när man går till doktorn här. Mycket snabbare än i Sverige.

Jag fick komma in till en annan läkare denna gång. Han var asiat och hade starka drag från Mao Tse-Tung och var klädd i en ytterjacka trots att det är närmre 30 grader ute. Han gick snabbt igenom provsvaren som var alldeles utmärkta tills vi kom till kolesterolet..... Vilket var förhöjt, inga skyhöga värden men förhöjt.

"Ställ dig upp!" beordrade han, "Jag behöver se hur du ser ut!"
Det blev tummen ner.
Förstås.
Han beordrade mig att gå ner minst 10-15 kilo, ingen ost, helst inga mjölkprodukter, inget fett eller rött kött, ingen sponken (snyft!) mycket frukt och grönsaker.

Sedan ställde han sig upp visade övningar som skulle få mig att gå ner i vikt. Och jag tänkte att han måste skämta med mig. Han gjorde några nackrullningar och slängde med armarna samt några knäböjningar så hans rejäla mage gungade.
Sedan blev jag arg på mig själv.
Tankar som du är ju själv redigt trind så kom inte här och tala om för mig vad jag ska göra kommer inte att hjälpa mig att bli smalare och hälsosammare.

Så nu blir det så här. Försöka få in mer träning i vardagen så det fungerar med barnen. Promenera i Centennial Park när killarna åker kick-bike. Försöka ta mig i kragen och simma i poolen på kvällarna alternativt gå på löpbandet. Hitta motionsformer som fungerar med att vara mamma.

Jag gick direkt från doktorn till sportaffären och handlade lite träningskläder och en pilatesboll och instruktions-DVD. Pilates kan jag göra hemma framför tvn medan barnen leker i sitt rum. Jag frågade runt efter gångstavar men det har inte riktigt slagit igenom här ännu. Det kanske går att få tag på i en campingaffär (!) annars får någon skicka från Sverige.

Så nu är det dags att bestämma sig.
Att sluta tycka synd om mitt tjocka jag och satsa på mig själv lite.
Att investera lite tid i min egen hälsa.

Att börja tycka om mig själv.

Det sista är nog så svårt.

söndag 27 januari 2008

Långhelg

Tack för alla snälla kommentarer! Det värmer! I morgon eller på tisdag ska jag få besked om blodproverna. Antagligen är det helt okej, fast jag är fortfarande trött och sliten. Märkligt, egentligen.

Vi har i alla fall firat nationaldag här i OZ. Australia Day är den 26 januari och firas antingen inne i stan med en massa olika aktiviteter som Tall Ship Race, veteranbilsåskådning, fyrverkerier, barnshow i Darling harbour osv osv. Många aussisar firar med familj och vänner och ställer till med en rejäl barbeque. Vi drog in till stan, mest för att få känna av stämningen, som var på topp!
E med Aussietröjan aussieflaggan på armen.


Idag har vi varit på stranden och badat med halva Sydney, kändes det som. Vi har haft en skön dag och har badat i vågorna. Det blev inte så mycket surfing för kravallen eftersom vågorna var lite för höga idag.

I morgon är det helgdag med anledning av nationaldagen och vi ska antagligen till Centennial Park och grilla lite innan vi måste hem och sanera i kvarten då makens syster med man anländer på onsdag. Det ska bli roligt med besök igen och vi kommer att åka bort på en minisemester tillsammans till Jervis Bay. Det vore väl tusan om man inte ska få se några vilda LEVANDE kängurusar nångång!

torsdag 24 januari 2008

Trött, trött, trött.....

Jag är så otroligt trött nuförtiden. Komatöst trött och ögonen kan inte fokusera ordentligt så jag ser dubbelt och får huvudvärk. Jag har varit trött hela våren (hösten på norra delen av klotet) och de senaste veckorna har jag varit yr och illamående i omgångar. Och nej, jag är inte gravid.

Jag masade mig iväg till doktorn i tisdags och puls och blodtryck var okej. Igår morse var jag och lämnade blodprover som jag får resultatet av om några dagar. Antagligen är det ingenting. Men. Min mamma är diabetiker och hjärtsjuk och min äldste bror avled hastigt för två år sedan i hjärtinfarkt. Han blev bara 47 år.

Så det känns bra att kolla upp läget lite.

Nu ska jag nog gå och lägga mig.

Ska bara ringa och gratulera min lille storebror som fyller år idag.

onsdag 23 januari 2008

Tortyroffer

Jag är lite öm idag. Och trött. Mest trött tror jag. Hur kan man bli så trött av att vara hemmafru?
Igår kväll var vi i Centennial Park och träffade favvogrannarna och en kompis som är utbildad tortyrdominatrix, en annan titel är personlig tränare. Därav ömheten.

Hon körde cirkelträning kombinerat med lite löpning i en dryg timma. Alla utom jag är hyfsat vältränade, jag har inte ens sprungit till bussen på drygt fem år. Men jag kämpade på men behöver nog skaffa en rejäl sportBH om jag inte ska få blåtiror.

Kvällen var riktigt skön med kvällssol och ca 21 grader varmt. Barnen lekte tillsammans och dominatrixens vovve jagade tennisbollar som vi turades om att kasta. Det kändes väldigt harmoniskt att träna så här utomhus tillsammans med barnen, det var första gången men absolut inte sista.

Ska bara vila lite först. Och köpa ny bh.

måndag 21 januari 2008

Hell, explained by a chemistry student

The following is an actual question given on a University of Washington chemistry mid term. The answer by one student was so 'profound' that the professor shared it with colleagues, via the Internet, which is, of course, why we now have the pleasure of enjoying it as well :

Bonus Question: Is Hell exothermic (gives off heat) or endothermic (absorbs heat)?

Most of the students wrote proofs of their beliefs using Boyle's Law (gas cools when it expands and heats when it is compressed) or some variant.

One student, however, wrote the following: First, we need to know how the mass of Hell is changing in time. So we need to know the rate at which souls are moving into Hell and the rate at which they are leaving.

I think that we can safely assume that once a soul gets to Hell, it will not leave. Therefore, no souls are leaving. As for how many souls are entering Hell, let's look at the different religions that exist in the world today. Most of these religions state that if you are not a member of their religion, you will go to Hell.

Since there is more than one of these religions and since people do not belong to more than one religion, we can project that all souls go to Hell. With birth and death rates as they are, we can expect the number of souls in Hell to increase exponentially.

Now, we look at the rate of change of the volume in Hell because Boyle's Law states that in order for the temperature and pressure in Hell to stay the same, the volume of Hell has to expand proportionately as souls are added.
This gives two possibilities:

1. If Hell is expanding at a slower rate than the rate at which souls enter Hell, then the temperature and pressure in Hell will increase until all Hell breaks loose.

2. If Hell is expanding at a rate faster than the increase of souls in Hell, then the temperature and pressure will drop until Hell freezes over.

So which is it?

If we accept the postulate given to me by Teresa during my Freshman year that, 'It will be a cold day in Hell before I sleep with you,' and take into account the fact that I slept with her last night, then number two must be true, and thus I am sure that Hell is exothermic and has already frozen over.

The corollary of this theory is that since Hell has frozen over, it follows that it is not accepting any more souls and is therefore, extinct......leaving only Heaven, thereby proving the existence of a divine being which explains why, last night, Teresa kept shouting 'Oh my God.'

THIS STUDENT RECEIVED AN A+.

söndag 20 januari 2008

Konstapel Kling och kollegorna!


Vi mötte två poliser nere vid Bondi beach och J visade genast upp sin finfina poliströja. Poliserna var grymt imponerade av att få träffa en kollega från Sverige!

lördag 19 januari 2008

Dinosaurusar i 3D!

Idag har vi varit på IMAX biografen i Darling Harbour! Killarna har fått sin debut i 3D och kollat på "dinosaurusar" med skräckblandad förtjusning. Det var riktigt häftigt när urdjuren lutade sig fram och sniffade en i ansiktet, tom jag ryckte till.




torsdag 17 januari 2008

I mörkret är alla katter grå

Livet som småbarnsförälder kan ibland vara lite tröttsamt och förvirrande.
Som i natt till exempel.
Jag vacklade upp till toaletten någon gång framåt småtimmarna och upptäckte en svart, avlång tingest på golvet brevid toalettstolen.
Jag tänkte,
Skit också, nu har någon av tvåmanskravallen haft jäkligt bråttom i natt och missat toastolen.

Jag tog lite toalettpapper i handen och böjde mig mödosamt ner och fiskade upp kotten från golvet och slängde ner den i toaletten.
Precis när kotten lämnat handen reflekterar jag över att den hade en ovanlig tyngd med sig. Men det är inte förrän jag hör det metalliska skramlet från leksaksbilen när den träffar porslinet i toalettstolen som jag inser mitt misstag.

Sådana här misstag mitt i natten är ganska tröttsamma. Speciellt som man i Australien har vattenrestriktioner. Inte för folk inte får spola, men.... Om vi säger så här,
If it´s yellow let it mellow, If it´s brown flush it down.

Och det var lite gult, kan vi säga....

Tur det finns gummihandskar.

Hoppas inte E saknar sin lilla svarta bil alltför mycket because it was way up shitcreek without a paddle. And is no more.....

tisdag 15 januari 2008

Ur barnamun, igen...

Idag har jag varit hos tandläkaren och gjort min årliga kontroll. När jag kom hem igen kom E springandes och bände upp munnen på mig, kollade noga och konstaterade:

Mamma har handlat tänder!

Kamerahaveri, del 2

Så.
Nu är kameran stoppad i en kartong och postad till Olympus för obduktion.

måndag 14 januari 2008

Kisskonsekvenser

Igår kväll satt jag och slösurfade på datorn efter en ganska lång dag med plock och fix. Ena sonen, E, kom och klättrade upp i knät för att gosa lite och kolla datorn med mig. Han är vår lille bebis. Tycker han själv i alla fall. Andra sonen, J, vill börja skolan och hänvisar till sig själv som en stor kille. E däremot vill vara liten.

E var väldigt svår att få ur blöjorna. Vad som framförallt skapade problem var hans mage som har varit ett bekymmer sedan han föddes. Men till slut fick vi ordning på magen och då rykte blöjorna fortare än kvickt. E frågar dock fortfarande efter dem och vi har ett litet ställningskrig där han väntar till allra sista minuten innan han springer på toaletten, vilket leder till att han alltid kissar på sig lite. Sisådär 2-8 gånger per dag.

Nu satt vi myste framför datorn och jag var ganska djupt försjunken i det jag läste och var inte riktigt uppmärksam på sonen som började skruva på sig som en liten mask. Plötsligt slog det mig att han var ruskigt kissnödig och ställde ner honom på golvet för att han skulle springa till toaletten.

Då upptäcker jag att han inte bara kissat ner kalsipperna utan även kissat på mina nytvättade byxor. Kissar på mig är inget man gör ostraffat. Sist var det mamma och pappas okasterade hankatt som kissade i mina nya, dyra, fina DNKY skor. Det kostade den katten familjejuvelerna.

Så därför vill jag delge er ett gammalt kinesiskt ordspråk:

Kissa ALDRIG på sura PMS-tanter, det kan få framtida, allvarliga konsekvenser för familjelyckan!

söndag 13 januari 2008

Kamerahaveri, del 1

Det verkar ha gått troll i våra kameror. Jag lyckades ju få vår lilla vattentäta kamera stulen i november på badhuset (då jag glömde den på toaletten i ca 1 minut, så var den borta!). Jag köpte en likadan då vi vill ha en som är vattentät.

I torsdags var jag och gossarna på stranden. Vi hade en väldigt trevlig dag tillsammans och badade i det 21 gradiga vattnet. Kameran var självklart med, hemsidan måste ju uppdateras varje dag med bilder! När gossarna och jag förflyttade oss till rockpoolen började kameran uppföra sig underligt.

Vi gick upp och en snabb check visade att det kommit in vatten i batteriluckan! Som var stängd! Kameran var förstås stendöd. Alla återupplivningsförsök var fruktlösa, drunknad kamera... just muntert. Not.


Sista bilden från kameran.
Idag gick vi till affären för att visa upp liket. Hela situationen blev lite löjlig:

Jag: Hej, jo vår kamera som vi köpte i november är trasig. Det har kommit in vatten i batteriluckan trots att den var ordentligt stängd. (Något jag alltid kollar)

Expediten: Hur har du lyckats få in vatten i kameran!? (skeptisk)

J: Jag har ingen aning om hur det har gått till, batteriluckan var stängd, jag kollade det innan jag badade i poolen (tror ju att han fattat att kameran skall vara vattentät).

E: Har du badat med kameran!!!!!! (skriker nästan)

J: Ehhhh.... Ja.... Alltså, den ska ju vara vattentät, eller hur! (lite perplex)

E: Öh... Jaaahaaaa... Jaså ja ja. Men du kan inte dyka med den för djupt (gräns 33 fötter, typ 10 meter).

J: Jamen, jag har inte dykt med den, poolen är ju max 3 meter djup!

E: Ehhhh.... Ja, just det. Okej. Men. Jo men det tar 8 veckor att laga, om den kan lagas, ska vi göra det? Eller har du pratat med Olympus de tar 2-3 veckor på sig att laga kameran.

J: Okej, vi ringer Olympus. Vad händer om kameran är körd?

E: Ja vi byter inte en två månader gammal kamera. Du får kolla med Olympus om de tycker att de kan byta ut kameran.

J: Så jag kan inte byta ut en vattentät kamera som inte är vattentät?

E: Nej just det! (ler)

J: Jag ringer Olympus! Bye!

Fortsättning följer.........

Surfarkillar!

Vi var på stranden igår. Det blev som vanligt Bronte beach. Jag gillar den stranden för den är inte lika pretto som Bondi. På Bronte är det många barnfamiljer och man kan visa upp sin dallriga kropp utan att behöva skämmas alltför mycket. Det gillar jag!
Maken fick en bodyboard i julklapp och var lite sugen på att surfa lite. Eller försöka i alla fall. Nu fick han inte chansen så mycket. Kravallen har nämligen fått smak på det här med surfing så de turades om att surfa in till stranden på de mindre vågorna. De gjorde några vurpor med de obligatoriska nässköljningarna som följd, men det är tuffa killar. Upp igen bara!

Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle, den 28 december.
Jag hamnade i samspråk med en av badvakterna. Det är det här som är så skönt med Australien. Det är så många som är inflyttade! Badvakten var ursprungligen från Kroatien och hade flyttat hit som barn. Han gav mig en del tips att ta med barnen på och tyckte de var duktiga att surfa. Jag och maken var ganska stolta över våra ättelägg!

Jag gick ut i de stora vågorna för att få bada lite själv. Det gäller att man är försiktig! Vattnet var på väg ut och strömmarna som suger tag i fötterna och benen är väldigt starka. Samtidigt dundrade det in en och en halvmeters vågor över en som man tumlade runt i. Jag är inte dålig på att simma men gick upp direkt när jag började bli trött. Inte nog med att man kan dras ut till havs, vågorna kan även kasta omkull en i sandbotten så man skadar sig.

Det kom in en massa tång med vågorna. Jag har nog inte sett det tidigare. Det var tång med små, lite vassa taggar på och det hamnade lite överallt på kroppen. Även innanför badkläderna. Maken började se lite besvärad ut efter ett tag. När vi kom hem och han gick in i duschen fick vi svaret. Han hade fått in en hel del tång innanför badbrallorna och de hade gjort lite...... hm, åverkan, kan vi säga, på familjeklenoderna. Det är lite synd om maken som ni kanske förstår.

Om man bortser från den olycksaliga tången så var det en väldigt lyckad dag igår.
Australien från sin bästa sida!

onsdag 9 januari 2008

Avdelning för kvarglömda effekter

...noterar ett par kalsipper. Det lär nog bli fler saker.....

Onsdagsblues

Nyss lyfte Quantasplanet till Hongkong med våra gäster. Jag grät en skvätt när vi vinkade av dem och taxin åkte iväg. Just nu känner jag mig helt tom. Det fåniga är att vi har träffats med samma intervall som hemma i Sverige, då de bor 50 mil från Stockholm. Ändå så känns det som världens undergång nu när de åkt.

Jag tror att det är känslan av att de representerar Sverige och att det är så långt bort som gör mig vemodig. För trots att jag bor i paradiset saknar jag Sverige, släkt och vänner. Det blir extra påtagligt när vi har haft besök.

Sverige i mitt hjärta. Om så där sex månader kommer vi på besök.

torsdag 3 januari 2008

Året som gick 2007

Jag tänkte göra som flera andra och försöka sammanfatta 2007. Jag har korpat lite från Annas kaos . Listan alltså.
Egentligen kan man väl sammanfatta hela året med en sak och det är Australien, men några detaljer sticker kanske ut. Sista veckorna i Sverige var helt hysteriska! Vi skulle flytta, pimpa huset för försäljning, sälja huset, ordna trettio tusen ärenden och gifta bort makens enda syster. Allt inom en treveckorsperiod. Hela flyttsvängen med flyttfirman fick jag ta då maken gick kurs i Köpenhamn. Pimpningen av huset fick jag lite hjälp av svärmor med samt att de ställde upp som barnvakter när jag och flyttfirman tömde hela huset.

Sedan kom dagen vi skulle emigrera. Ena sonen, E, hade två dagar innan börjat hosta och hade feber runt 40 grader. Vi var helt klart oroade, det var ju inte en tripp till Köpenhamn direkt som vi skulle genomföra. Vi gick till doktorn som skrev ut hostmedicin a' la' dunder och gav oss klartecken att flyga. Sonen sov mestadelen av resan med hög feber och neddrogad på Ipren och Lepheton. Ett dygn senare landade vi i ett varmt och fuktigt Sydney som ska vara vårt hem de närmsta åren.

Årets tidning: I pappersform är det MX, Sydneys Metro som delas ut i tunnelbanan, och som har en blandning mellan mycket kortfattade nyheter, skvaller och värdelöst vetande. Underhållande mao. På nätet läser jag Sydney Morning Herald och Aftonbladet. Shit, det blev ju tre.......

Årets bok: Har inte hunnit läsa så mycket som jag brukar men jag har iaf läst Stieg Larssons böcker bla Män som hatar kvinnor. Helt okej fast jag nog hade förväntat mig lite mer.

Årets tv: Criminal Investigation Australia som tar upp och dramatiserar Australiens mest kända mordfall. Jag sitter som klistrad och undrar vilket land jag har flyttat till.

Årets bloggar: Alla ni i min länklista plus några till! Jag var en bloggoskuld innan flytten så för mig har en helt ny värld öppnats!

Årets mest överskattade: The ark i Melodifestivalen som faktiskt sändes här i Australien!

Årets nya kompis: A med familj (grannar här i OZ) som har gjort livet så mycket lättare! Tack för att ni finns!

Årets bästa insats: Jag själv som högg en tvååring, som hade rymt från sin mamma, och som var på väg ut i en vältrafikerad gata. Då kände jag mig som en skyddsängel.

Årets ont i hjärtat: Saknaden efter alla vi lämnat i Sverige.

Årets finaste: Makens syster och hennes brudgum på deras bröllop.

Årets äntligen: Vi fick ordning på E:s mage och kunde sluta med blöjorna. ÄNTLIGEN!

Årets drink: Vanilla Rain! Alltid god!

Årets mat: Barbie, barbie barbie. Ja, inte dockan då, utan barbecue!!!!

Årets sport: Rugby. Vi såg semifinalen mellan The Wallabies (Australien) och England.

Årets aldrig mer: Bushwalk med tvåmanskravallen, att kånka en tjugokilosunge två kilometer i 35-gradig värme är förenat med hjärtinfarktsvarning! Kids dont try this at home!

Årets tråkigaste: Att vi var tvungna att sälja vårt fina, fina hus. Jag sörjer ännu!

Årets present: Min nya fina Canon EOS 400D! Ett måste för en blogg- och hemsideknackande lyxhustru!

Årets chock: Sonens fall på sin kickbike då han fick styret i magen. Känslan när doktorn säger att de misstänker att han perforerat tolvfingertarmen samtidigt som alla, och jag menar alla, sjuksköterskor är över honom och sätter droppkanyl, ventrikelsond (i magen) och rusar ner med honom till datortomografin, är att likna med en hink iskallt vatten över huvudet samtidigt som någon boxar till en i magen. Fy f-n vad liten på jorden man känner sig då.

Årets bröllop: Makens syrras bröllop på Trettondagen. Väldigt vackert och stämningsfullt och en redigt rolig fest efteråt!

Årets jag är ganska stolt över: Jag gick ner tio kilo på tre månader när vi kom till Sydney.

Årets jag är mindre stolt över: Jag gick upp dem igen efter resan till Sverige.

Årets köp: GPS:en! Vad skulle vi göra utan vår GPS? Inte köra bil i alla fall!!

Årets mylla: Att makens chef skulle jobba i Dubai i två år och behövde någon som ville ta hand om hans bil. Ja tack, sa vi och rattar numera stridsvagn á lá Toyota Landcruiser.

Årets shit-pommes-frites: När börsen vänder nedåt med våra huspengar. Lite scary faktiskt!

Årets vinst: All familjetid som vi har fått i och med flytten till Sydney. Helgerna är bara våra, inga storhandlingar, trädgårdsmåsten eller helgarbete på Huddinge sjukstuga. Inga ledsna barn på dagis.

Årets projekt, 2008: Vill verkligen bli smal. Skulle faktiskt nöja mig med smalare om jag inte kan bli smal, om ni förstår vad jag menar. Jag har liksom inte förutsättningarna för att bli sylfidsmal.

Årets ser-vi-fram-mot-2008: Att upptäcka mer av Australien! Hälsa på i Sverige i sommar!

Samt att alla får vara friska och att alla ni som kämpar i barnlöshetsträsket har bättre tur med storken!

onsdag 2 januari 2008

Sammanfattning av veckan

Jag har inte försvunnit från jorden yta. Även om man kan tro det.

Vi har besök och det suger fullständigt musten ur mig. Inte för att det inte är roligt, för det är det! Men dagarna är otroligt långa, fulla med upplevelser och att ro runt fyra vuxna och fyra kids tar på krafterna och blogginspirationen.

Men nu är våra gäster i Melbourne i några dagar och jag och barnen är hemma och laddar om batterierna med en innedag. Jag behöver städa och plocka, åtta personer skitar ner, och killarna leker och tittar på tv och bara är.

Julen blev annorlunda mot tidigare år. Det var bara vi fyra och lite julmat. Julklapparna har portionerats ut under hela julveckan. De sista öppnades på nyårsafton. Tidigare har vi firat med båda våra familjer hemma hos oss. Intensivt men roligt. Nu får vi skaffa nya traditioner.
Våra gäster kom på juldagen och vi var och hämtade på flygplatsen. Sedan har aktiviteterna löst av varandra i ett rasande tempo. Annandagen spenderades ute i Watsons Bay då vi kollade på starten av The Sydney Hobart Yacht Race. Torsdagen ägnade killarna åt djuphavsfiske, eller jag ska kanske säga djuphavssjösjuka. Båda blev grymt sjösjuka och kräktes i två timmar. Men de kom faktiskt hem med nyfångade snappers som vi lagade till i foliepaket. Mycket delikat.

Bilden har jag lånat från The Sydeny Morning Herald.

Vi tjejer tog med barnen till Sydney Aquarium. Kön sträckte sig 75 m utanför dörrarna och det är då man är nöjd med att vara VIP medlem. Vi gick in via en egen kassa som inte hade någon kö alls. Alla hade en fantastisk upplevelse trots att det var mycket folk. Men vi gick under lunchtid så det var drägligt.

Fredagen blev en stranddag på Bronte beach. Barnen hade jätteroligt då maken bodysurfade lite försiktigt med dem. På kvällen åkte vi in till The Rocks (gamla stan) och åt middag på restaurang. Glassen avnjöts framför Operahuset och Harbour Bridge som hade börjat rigga för nyårsfyrverkerierna.

I helgen har vi varit i Blue Mountains och på Featherdale Wildlife Park. Vi åkte ut till Jenolan Caves och våra gäster tyckte det var en makalös upplevelse.

Nyårsafton firades hemma. Vi lagade en otroligt god nyårssupe med paus för barnens fyrverkeri klockan nio. Det gav mersmak för tolvslagets raketer som avfyrades simultant från sex olika ställen över hamnen. Otroligt effektfullt. Vi stod på balkongen och bara gapade. Sedan blev det lite singstar och en obligatorisk piskning av grabbarna i Trival Pursuit. De två ekonomerna hade som vanligt ingen chans mot läraren och sjuksköterskan!!!

Bilden har jag lånat från The Sydney Morning Herald.

Baksmällan vårdade vi på Congwong beach. Vi konstaterade att det finns sämre ställen att vara på en nyårsdag! I morse åkte gästerna till Melbourne och kommer tillbaka på fredag. I helgen bär det av till ett äventyrsbad söder om Sydney så då gäller det att packa väskorna fulla med solskyddskräm och solskyddströjor!



På återseende och god fortsättning på det nya året!

Gott Nytt År!

Lite sent men ändå....

Bilden har jag lånat från SMHs hemsida.