onsdag 24 december 2008

God Jul!

Hjälp!
Vilken vecka!
Det har varit full fart sedan i torsdags med julfester, barnshow, städning, handling, hämta vännerna på flygplatsen, strandbesök, bubbel på Operabaren med efterföljande Carols på Operahuset, juklappsshopping, mera mathandling osv osv.

Idag är det Julafton och vi har precis kommit hem från julfrukosten på makens jobb. Nu väntar julmatslagning, pepparkaksbak och glöggkokning. Själva julklapssutdelningen gör vi i morgon eftersom maken jobbar idag.

På Annandag Jul far vi söderut för några dagars semester med våra vänner. Jag ska försöka sno åt mig lite tid att lägga upp bilder från veckan som har varit men så länge så får jag önska en riktigt God Jul från sommar-Sydney och Australien!

måndag 15 december 2008

Maken gästbloggar om lördagen...

Då Kicki på något mystiskt vis lyckats förhandla till sig en slot-tid för julklappsshopping och lite egen vuxentid så var det jag som hade hand om killarna i lördags. Det fick bli bussen ut till trollskogen (för alla med mindre fantasi så är detta bussen mot Watsons Bay och The Gap).



Ja just det - sätta sig på bussen - idag var det ett äventyr i sig. Jag lyckades med konststycket att precis missa vår buss trots att vi hade väntat på den ett bra tag (fråga mig inte hur det gick till..). Vi sprang mot vår buss 380 men hann inte riktigt innan dörrarna slog igen med en smäll och busschaffisen drog iväg.



Stressad pappa drog då iväg en rejäl svada med hederliga svenska svordomar (ja jag vet att man ska inte använda sådant språk inför barn, men försök själv när det är 33C varmt och du precis missat busdjä#"/% med ungarna och nästa går om 25 minuter!). Men då hade jag sån tur att mannen som står och säljer biljetter till bussarna, (för övrigt dagen till ära ikädd ett par duktigt röda renhorn - allt för stämningen..) såg att jag precis missade min/vår buss.



Då säger han åt mig att följa efter honom, ok tänker jag han kanske känner till någon mer buss som ska åt vårt håll men istället travar han helt sonika iväg till Expressbussen 333 som vi normalt tar men som stannar redan vid Bondi Beach. Han ser till att vi kommer med den trots att den redan är överfull, sedan förklarar han för busschauffören den att jag precis missat vår buss.



Självklart kommer standarsvaret - No worries - och då kan jag inte hålla mig längre utan repliken kommer blixtsnabbt - Quick Sir, Follow that bus..! Killarna har sedan en livlig färd med bussen, längst fram där de får sitta i knät på en trevlig dam från Singapore som själv även hade tvillingar. De låter inte vår buss 380 komma ur sikte, då får chauffören av Elias omgående höra att han behöver: -Go faster, go faster!



Så när vi väl kommer fram till Bondi Beach, och det stora stoppet där de flesta ska gå av, så kastar vi oss av först av alla och hinner precis ikapp den buss vi tidigare missat, 380. Jag får då höra av chaffisen när vi flämtande slänger oss på och jag famlar efter biljetterna och svetten rinner - G`day Mate, heard U missed us back there! Welcome aboard !



Tydligen har vi varit nämnda på comradion oxå... Väl ute i trollskogen var det oerhört varmt & fuktigt, eftersom det spöregnade igår och inatt och sedan slog om till tokvarmt idag. Man kunde nästan se hur det ångade av växterna och stenarna när dom började bli varma. Killarna fördrev tiden med att motionera genom att göra mer eller mindre halsbrytande hopp mellan olika stenar och kolla på utsikten samt ta en och annan paus för dricka och äta vindruvor.



Efter den traditionella trollskogspromenaden som på något konstigt sätt alltid avslutas med vi alla springer ner för de gamla trapporna för att komma undan från de hemska barnätande trollen så hamnade vi mitt i en förberedelse för en bröllopsfest. Kolla bilden så får ni en uppfattning om hur nice det måste blivit.



Sedan bar det av ned till lekplatsen där killarna hittade en tjej som var kanske något år äldre än dem själva och som de lekte länge med. Därutöver hann de med att klättra och springa en hel del. Jag själv kan inte förstå hur dom har någon energi i det läget när det var länge sedan man käkade och det är en bra bit över 30C varmt....

Och inte ett Luciatåg i sikte....

Mr Pratt

Nu är jag hemma igen, alldeles snurrig i bollen och mjuk i kroppen.
Jag har varit hos Mr Pratt. Han är massör specialiserad på muskel- och senmanipulation. Jag har haft ont i ryggen och nacken länge och det blev ännu värre efter min whiplash-skada i april.

Min vän Lotta rekommenderade Mr Pratt, hon ringde tom och beställde tid samt satt barnvakt idag! Världens bästa Lotta!!

När han såg mig idag så konstaterade han att jag var helt sned i ryggen och att ena axeln satt uppe vid örat. Jag har även haft ont i höger höft ganska länge och det såg han innan jag ens hann säga något!

Han masserade lite försynt till en början och småpratade lite. Lotta hade förvarnat mig om att det skulle göra ont men det verkade inte så farligt tänkte jag. Han kände igenom ryggen och nacken och upprepade hela tiden: "Terrible! Terrible! I can understand that you are in pain."

Sedan satte han igång med the serious business.....
Satan i gatan vad ont det gjorde!!!!
Han manipulerade alla mina miljarder muskelknutor och lösgjorde musklerna hela vägen från nacken ner till höften. Hade han tagit i aningens till så hade jag nog kräkts av smärta.

Jag låg och profylaxandades och gormade svenska svordomar så det ekade mellan väggarna. Efteråt var jag alldeles mosig. Håret stod åt alla håll och mascaran var utkletad på kinderna.
Ont gjorde det men det känns helt underbart efteråt!

Nu ska jag bara ladda för två sessioner till efter nyår. Undrar om man kan få lustgas under tiden?

lördag 13 december 2008

Wife-swap

Lördag kväll i soffan.
Varsitt glas vin avnjutes.
Nyheterna har precis slutat och Wife-swap börjar.
Maken skiner upp och säger: Wife-swap, vilken lysande ide!

Jag vet en person som inte kommer få någon julklapp i år.
Bah!

torsdag 11 december 2008

Barns aktiviteter

Det är min personliga åsikt att man bör uppmuntra barn att motionera och ha hobbies samt att de fritt ska kunna utveckla sin konstnärliga sida.




Jullunch

Idag har vi varit på jullunch hos en av de kompisar som jag kommer att sakna enormt mycket när vi flyttar hem igen. Hon hade gjort i ordning ett svenskt julbord som lockade fram en hel del snålvatten hos oss utlandssvenskar.

Vi var ett helt gäng mammor med barn och en stackars kille. Han flyttade ner hit för en månad sedan och letar jobb. Han fick en hel del förslag, allt ifrån statist till spermadonator.

Vi är inte de enda som flyttar tillbaka till Europa. En annan vän och hennes familj åker på tisdag och det känns lite underligt att veta att vi kanske inte kommer ses igen.

Jonathan, tomteklädd dagen till ära, och jag klappade adjö till Staggis som flyttar till Europa på tisdag.



måndag 8 december 2008

Den årliga Tomtenisse-dansen!

Vi har övat och övat!!
Enjoy!

Send your own ElfYourself eCards

söndag 7 december 2008

Igår blev vi överkörda av ett flygplan


På Elias önskelista till tomten

En pålle som gnäggar, frustar och skakar på huvudet för det facila priset av 595 aussiedollar, endast 3 272 riksdaler.

Som hittat!

Vad tycker du, Snokis?

Snokis äldste son, Love, och min son Elias är ganska lika tycker jag.
Vad tycker du, Snokis?
Lika som bär?

torsdag 4 december 2008

onsdag 3 december 2008

Mitt i prick (or on the prick)

Är det bara jag som tycker att dagens lucka i barnens chokladkalender är lite suspekt placerad?

Saxat ur mX

Maken brukar ta hem mX - Sydneys gratistidning, liknande Metro - åt mig varje vardag. Det är en salig blandning av nyheter, skvaller och anekdoter.
Det här har jag skrattat åt idag:

In 1991, Steve Barkley was caught speeding in San Fransisco. The Police mailed him a photo of his car speeding and a fine. Barkley mailed the police a photo of the money to pay his fine. The police chief mailed him a photo of handcuffs. Barkley paid up.

Ur samma tidning:

A US judge has sentenced youngsters to an hour of listening to Barry Manilow at full volume as punishment for playing their music too loud. Judge Paul Sacco insists his methods have reduced the numbers of repeat offenders in the northwestern praire town of Fort Lupton, Colorado.

Four times a year, those guilty of making too much noise sit in a room and are made to listen to Manilow, Barney the Dinosaur and Dolly Parton.
"It´s a horrible punishment," Sacco said.

Indeed!

måndag 1 december 2008

Saker man reflekterar över när man kollar på tv

Hur en aussie uttalar Melbourne: Mellbun.

Hur en amerikan uttalar Melbourne: Mell Born.

Sommaren är här

Veckorna bara rusar förbi och nu är sommaren här och julen knackar på dörren. I lördags hämtade vi upp vår gran som har tillbringat året i förrådet. Lördagen bjöd på ömsom sol, ömsom regn så det passade ypperligt att vara inne och julpyssla.



Vi lyfte ut granen på balkongen och öppnade kartongen försiktigt. Vi hittade tre spindlar men ingen av dem var någon Redback så vi satte ihop granen inomhus.
Elias gick in för dekorerandet med liv och lust. Han hade en egen pall att stå på men det mesta hamnade ändå på de nedersta grenarna av någon anledning. Det är så roligt att pyssla med barnen!



Resultatet blev en Disneygran med olikfärgad julgransbelysning. Jag gillar kitschiga julgranar! Barnen tycker att den är den vackraste granen som finns!



Den övriga maffian fick ta plats brevid tvn.
Finn ett fel!



Första advent tillbringades på Bondi beach. Vi fick en superskön dag på stranden. Jonathan surfade och Elias rastade sin lilla plastbåt. Jag tittade på turister som gjorde sitt bästa för att drunkna och hoppade i där strömmarna är som starkast.



När vi kom hem tände vi adventsljusstaken. Jag funderar på om adventsljusstakar är en nordisk tradition. Jag tror inte att australiensarna tänder adventsljusstakar. Är det någon som vet?



Kvällens solnedgång blev ett sprakande färgskådespel, även om jag inte riktigt tycker att kameran återger det helt.

torsdag 27 november 2008

Mer Play-Doh

I affären:
-Mamma, I want red, yellow, green, blue and purple Play-Doh!

Mamma tänker:
-Why bother? Efter fem sekunders lek är all Play-Doh grå.


Tips från coachen, del 2

Play-Doh och heltäckningsmatta är ingen bra kombination.
Jag upprepar; Ingen bra kombination.
Alls.

onsdag 26 november 2008

Cybertomten är tidig i år

Snokis önskar sig en kobra i julklapp. Idag var vi på Powerhouse museum och hittade hennes julklapp i en monter.

Så God Jul, Snokis! Cybertomten kom tidigt i år!



Hade jag varit minsta modig hade jag pangat montern och snott den! Men det är ju tanken som räknas, eller?

tisdag 25 november 2008

No worries! No hurry!

Ibland undrar jag om man är lite anal som svensk. Om man har lite för stort kontroll- och trygghetsbehov. Här i Australien är det tvärtom, för det mesta. No Worries-mentaliteten är rätt påtaglig ibland.

Jag fick en rejäl dos av den idag och blev så frusterad att jag bara ville ta tag i kragen på vår buildingmanager och skaka vett i honom. Vi har äntligen, 8 veckor innan vi ska flytta över halva jorden, fått besked om vilken flyttfirma som har anlitats. Detta har utlöst en lavin av saker som ska ordnas innan alla våra grejer åker båt och vi sitter på planet hem till Sverige.

Jag gick därför ner till hustomten och ville diskutera datum med honom. Huset vi bor i har tre hissar och man får en hiss "vigd" åt sig den dagen man flyttar ut sina möbler. När vi flyttade in var vi tvungna att ändra datumet tre gånger då "flytthissen" var upptagen. Nu hade vi ett datum från flyttfirman som fungerar så det var angeläget att få boka hissen.

-No, no it´s too early! Give me two weeks notice, thats enough! säger hustomten.

-Um, no I want to make that arrangement now, please. säger jag lite fundersam över att lite framförhållning är så svårt i detta land.

-No, let me know around 15/1, that´s time enough for you.

Så där står vi och käftar över att jag vill att han ska skriva upp i deras jäkla kalender att vi vill boka hissen 8 veckor innan, istället för 14 dagar, för att det helt säkert ska klaffa. Det är liksom inte så många datum att spela på! Gah!!!!
Till slut så gav han med sig och bokade upp datumet åt mig.

Då började han gaffla om att jag inte kunde boka hissen om jag inte hade sagt upp lägenheten först! Vi har tre veckors uppsägningstid och det var ju aaaaaalldeles för tidigt att säga upp den nu! Men jösses, tänkte jag, vi drar om ca 8 veckor. Spela roll om vi säger till nu eller 3 veckor innan, vi kommer ju hyra januari ut hur som helst! De borde ju vara glada att få besked i tid så de kan få in en ny hyresgäst så snart som möjligt!

Till slut gick jag därifrån och hade fått boka hiss och fått säga upp lägenheten, men inte utan strid. Jag fattar inte att aussisarna får utslag av planering och framförhållning!!!

Så, nu fick jag gnälla lite också!

Spindlar i Australien

Vi har väldigt stora, håriga och farliga spindlar här i Australien.
Den här är en barnätande Australiensus gigantus som man ofta finner på ställen som frekventeras av barn, exempelvis leksaksffärer.

söndag 23 november 2008

Australian Idol Winner 2008!!!!!

Wes Carr!!!



Haka

Igår var det World Cup Final i rugby. Det stod mellan favorittippade Australien och Nya Zealand. Nya Zealand inleder varje match med en traditionell dans, Haka. I år lyckades de skrämma Aussisarna med sin Haka och vann med 34-20.
Här innan en match mot Irland.

fredag 21 november 2008

Husdjur

Den här raringen sprang runt på väggen inne på toaletten på svenska lekgruppen i Paddington. Både jag och Elias hade liiiite svårt att koncentrera oss när vi skulle kissa....


onsdag 19 november 2008

Bloggfunderingar

Jag hade egentligen tänkt att skriva om något annat än min blogg men jag är lite för trött. Jonathan har haft en besvärlig kväll med mycket växtvärk och har äntligen lyckats somna.

Jag har funderat lite kring hur bloggandet kommer te sig när vi har flyttat hem. Att efter hemflytten kalla bloggen Vardag i Kängurulandet känns lite som falsk marknadsföring. Jag vill fortsätta blogga men funderar på om jag ska gå vidare med en ny blogg eller om jag ska fortsätta skriva i den gamla.

Om jag fortsätter i en ny blogg, vad ska jag kalla den?
Vad ska jag blogga om?

Jag har tänkt en hel del på bloggandet och vad det betyder för mig. Jag började blogga för drygt ett år sedan när jag tyckte livet var lite tufft. Jag kände mig ensam och längtade hem till Sverige enormt mycket. Genom bloggen har jag lärt känna en massa härliga människor som jag uppskattar mycket och som gör livet lite lättare.

Jag har även funderat lite kring innehållet i min blogg. Det är ganska osorterade vardagsbetraktelser kryddat med lite bilder ibland. Ibland har jag känt pressen att jag borde skriva fler inlägg än vad jag gör.

Å andra sidan skriver jag för min egen skull och borde inte känna så. Fast jag måste erkänna att jag blir otroligt glad över era kommentarer och fascineras över att jag har haft 6300 besökare sedan jag började med webcounter i Juli.

Jag får fundera vidare, helt enkelt. Nu är det dags att gå och sova och hoppas på att Jonathan får sova i natt.

God Natt!

måndag 17 november 2008

Barn luktar inte alltid gott

Maken byter till pyjamas på Elias och storknar nästan av den tungtunga fisdoften som hänger som en grön dimma där lillgrabben sitter.

Oj, det verkar som om du behöver bajsa lite, gubben!

Svaret kommer blixtsnabbt:

Nää, glöm det!

söndag 16 november 2008

Ofrivillig paus

Jag lever.
Jag har inte slutat blogga.

Men.

Maken har köpt sig ett nytt datorspel som bara går att spel på min dator så jag får klösa mig fram för tillfället.

Här är det djungelns lag som gäller!

onsdag 12 november 2008

El computador‏

Makens fd chef skickar en massa roliga saker på mail. Här är ett exempel:

A SPANISH teacher was explaining to her class that in Spanish, unlike English, nouns are designated as either masculine or feminine.

'House' for instance, is feminine: 'la casa.'
'Pencil,' however, is masculine: 'el lapiz.'

A student asked, 'What gender is 'computer'?'

Instead of giving the answer, the teacher split the class into two groups, male and female, and asked them to decide for themselves whether computer' should be a masculine or a feminine noun. Each group was asked to give four reasons for its recommendation.

The men's group decided that 'computer' should definitely be of the feminine gender ('la computadora'), because:
1. No one but their creator understands their internal logic;
2. The native language they use to communicate with other computers is incomprehensible to everyone else;
3. Even the smallest mistakes are stored in long term memory forpossible later retrieval; and
4. As soon as you make a commitment to one, you find yourselfspending half your paycheck on accessories for it. (THIS GETS BETTER!)

The women's group, however, concluded that computers should be Masculine ('el computador'), because:
1. In order to do anything with them, you have to turn them on;
2. They have a lot of data but still can't think for themselves;
3. They are supposed to help you solve problems, but half the time they ARE the problem; and
4. As soon as you commit to one, you realize that if you had waited a little longer, you could have gotten a better model.

The women won.

Hmm...

Idag begick jag debut på Tradera. Jag har börjat titta på vinteroveraller till killarna eftersom det antagligen kommer att vara minusgrader när vi dimper ner i februari. Jag hittade en fin Reimatec-overall som bjöds ut för 300:-.

Den hade legat ute i en vecka och hade bara en timme kvar att bjuda på innan auktionen skulle stängas så jag bjöd 300:- och tänkte att den är nog min eftersom det inte fanns ett enda bud på den. Jag kollade igen när det återstod 8 minuter och jag var ensam budgivare.

Då ropade Jonathan (som hade fått hög feber under kvällen) på mig och jag gick in och klappade lite på honom så han somnade om. När jag kollade igen var auktionen slut och jag var överbjuden med 10:-. Något säger mig att säljaren ville ha lite mer för overallen och bjöd över själv.

Jag anar en hund begraven.......

Dagens utflykt gick till Botaniska













tisdag 11 november 2008

Didgeridoo

Förra helgen slog vi till på en didgeridoo. Vi vill ha med oss en hem till Sverige även om det antagligen inte är det mest heta på inredningsfronten. Det är antagligen lika hett med en didgeridoo i Australien, som det är med ett älghuvud på väggen hemma i Sverige. Men det skiter vi i! Vi vill ha en!

Vi köpte en som går att spela på. Den har bivax inuti som skyddar träet mot saliv som hamnar inuti när man spelar. I lördags tog vi fram den och gjorde några försök att spela. Det är inte så lätt. Framför allt är det svårt att få någon kontinuerlig ton eftersom man måste andas ibland. Men det går! Det är en fråga om andningteknik.

Jonathan var riktigt duktig och fick fram en lång fin ton. Det påminner iofs mest om ett bröl från en brunstig älgtjur, men ändå! Det var dock mindre roligt i morse då jag vaknade med ett ryck av att Jonathan spelade didgeridoo rakt i mitt öra. Han vet i alla fall hur han ska få mammas uppmärksamhet!


måndag 10 november 2008

No Mo-bro!

Jag är hemskt ledsen att meddela att det inte blir något Movember-deltagande för maken i år. Intresset för Movember var helt enkelt för ljumt på makens arbetsplats och jag har mina aningar om varför....

Enligt några helt ovetenskapliga undersökningar droppade nativiteten drastiskt nio månader efter förra årets Movember. Jag tror helt enkelt att maken och hans kollegor inte vill riskera ännu ett kärlekslöst november.

Jag kommer därför inte ha någon tysk porrstjärna i sängen i år.

fredag 7 november 2008

På bussen

På bussen idag;

Jonathan: Mummy....
Jag: Yes, sweetie?
Jonathan: You´ve got a big tummy!
Mannen bakom oss: Fniss!
Jag: Hrm, nu behöver vi inte prata om mammas mage..
Jonathan: But you do! Big tummy!
Mannen bakom oss: Fniss, fniss!
Jag: Look, here´s where we´re getting off! Our stop!

Skitunge!

torsdag 6 november 2008

Blandade känslor

Jag är väldigt känslosam just nu. Det är många känslor som samsas. En del av mig är glad och otålig att få åka hem till Sverige. Den andra delen sörjer. För även om jag inget hellre vill annat än att få flytta hem igen så kommer jag sakna de vänner som blir kvar här. Jag kommer sakna havet, stränderna och den fantastiska naturen.

Igår var vi nere på lekplatsen vid Bondi beach och lekte med kompisarna. Havet dundrade in sina fyrameters vågor och surfarna hade julafton. Långt ut passerade fyra valar på väg mot Antarktis.Vi kunde se hur de hoppade och sprutade vatten. Inget man kommer se hemma i Stockholm direkt.

Jag kommer sakna Sydney och Australien väldigt mycket. Samtidigt är det dags att åka hem.

Det ska bli skönt att komma hem.

onsdag 5 november 2008

tisdag 4 november 2008

Reklamens makt

Det är måndag och reklamavbrott under Australian Idol. En ung kvinna i sarong står ute på en balkong och tar en grön Listerineshot och flyger sedan iväg över hustaken innan hon landar i en pool. Jonathan utbrister ett tyst: Wow!

Det är tisdag och vi är inne i affären och står jag och tittar på nya tandborstar till barnen. Jonathan står vid en av hyllorna och kommer fram till mig med en flaska grön Listerine:

Mamma, kan vi inte köpa den här roliga gröna drickan!?

måndag 3 november 2008

The North Bondi Incident

I fredags hade vi 35 grader varmt så jag och killarna mötte upp med kompisarna nere på Bondi beach för en stranddag. Vid den norra delen av av stranden finns det två havspooler som är ganska barnvänliga.

Vi hade en trevlig dag på stranden och när det var dags att åka hem gick jag och kompisen upp med barnen till utomhusduscharna för att spola av ungarna all sand. Där sitter det alltid en drös med killar i tjugoårsåldern, men jag tänkte inte mer på det.

Jag öppnade ryggsäcken med våra kläder och handdukar och duschade av barnen. Det var en blåsig dag och det tog inte lång stund innan jag i ögonvrån såg något stort och vitt som flaxade förbi. Det tog ytterligare några sekunder innan jag insåg att det var mina trosor som hade fått smak på friheten och gärna visade upp sig för hela killgänget.

Jag drog ner några asgarv när jag, med illröda kinder, rusade efter mina bångstyriga underkläder som varken är små eller särskilt sexiga.

Man får vara glad, mitt i eländet, att man i alla fall piggar upp tillvaron för andra människor.....

Wes! Pretty fly for a white guy!

torsdag 30 oktober 2008

Cairns del 3

Kvart över sju blev vi hämtade med buss för en tolvtimmars utflykt till Daintree nationalpark, Cape Tribulation, Daintree river och Mossman Gorge. Det var vi och gäng pensionärer samt en galen skotte som körde. Han hade bott i Cairns i 20 år men hade fortfarande en ganska tung skottsk accent. Han pratade non-stop och hade lite mothugg längst fram av ett aussiepar och ett kiwipar.

Vi for längst kustvägen upp mot vårt första stopp som var Daintree nationalpark. Där gick vi en guidad tur i regnskogen, med betoning på regn. Himlen öppnade sig när vi kom dit och vi fick nytta av våra ponchos. Vi fick lära oss om det ömtåliga ekosystemet och vilken viktig roll bla cassowaryn har för replanteringen av träd och växter.

Ser ni spindeln Jonathan tittar på?


Det fanns ett torn man kunde klättra upp i och se ut över regnskogens trädkronor.


Killarna var väl måttligt roade av vad guiden hade att säga så vi vandrade iväg lite på eget håll. Snart var det dags att hoppa in i bussen igen och fara vidare mot vårt nästa mål som var Cape Tribulation. Chauffören var påläst och pekade och visade en massa som vi inte kände till tidigare. Vi stannade och gick ner till stranden vid Cape Tribulation. Tyvärr var det molnigt och då kommer inte alla fantastiska färger fram utan havet liknar mest Östersjön. Vi gick på en upptäcksfärd och spanade på mangroveträden, de lokala spindlarna och blommorna.



Spindeln var lika stor som min handflata.


Snart var det dags att fara vidare till vårt lunchställe. Det var ett ställe ute i skogen brevid en liten flod. Maten var hemlagad och smakade riktigt bra. Efter maten fick killarna med sig överblivet bröd och gick ner till vattnet och matade fiskarna.



Innan vi skulle vidare gick vi på toaletten, jag och killarna. Det var då det hände, det vi kallar för The Daintreeincident.
Jag satt på toaletten när tanterna utanför fick för sig att killarna hade låst in sig själva. De ropade att de skulle låsa upp dörren och innan jag hann säga något eller skyla mig så åkte dörren upp. Där satt jag på muggen och visade upp mig för hela pensionärsgänget! Vilket liv det blev! Tanterna bad tusen gånger om ursäkt och vågade inte riktigt gapskratta förrän jag flinade och sade att det inte gjorde något. Jag är liksom van att killarna öppnar dörren när jag sitter på muggen.

Nästa stopp blev en tripp på Daintree river. Vi åkte ut på en skön avslappnad båttripp på jakt efter krokodiler. Vi såg inte röken av en enda dock. Vi var inte så besvikna egentligen, vi har ju redan sett en massa på krokodilfarmen. Vi fick lite fika innan vi drog vidare.



Den här filuren åkte snålskjuts på båten.




Det blev ett snabbt sista stopp i Mossman gorge innan vi styrde tillbaka till Cairns.



Vår chaufför babblade på och skämten haglade. Halva bussen bestod av amerikaner som vi släppte av först. Trodde chauffören..... Så fort de hade klivit av började han, aussieparet och kiwiparet diskutera det uppkommande amerikanska valet i allmänhet och deras vapendyrkan i synnerhet. Det var bara det att bakom mig satt de sista amerikanerna, ett par som var 80-plus. När de klev av sade tanten: I just want you to know that I am one of those pistol-packing old grannies, and I am proud of it!!! Och så vinkade hon! Vi skrattade så vi höll på att kissa på oss! Priceless!

När vi blev avsläppta vid hotellet gick vi upp på rummet och föll ihop i soffan. Efter att ha ätit middag somnade vi ovaggade efter en lång och händelserik dag.

onsdag 29 oktober 2008

Cairns del 2

På söndagen var det dags för nästa utflykt. Fitzroy Island var målet. Vi skulle åka katamaran ut och den var hyfsat stor. Vi satte oss långt fram för att jag skulle kunna se ordentligt och dessutom så fläktade det skönt från dörrarna som var öppna. När vi lade ut önskade kaptenen oss välkomna ombord och talade om att det blåste en ganska hård sydlig vind och att vågorna gick 2-3 m höga så det skulle bli en ganska gropig tripp.

Han rekommenderade oss alla att ha en kräkpåse nära till hands...... Gulp, tänkte jag eftersom jag är en sån som blir sjösjuk. När vi kom ut ifrån hamnen och udden, som skyddade lite, och vände rakt söderut var det som att åka i en torktumlare som lekte berg- och dalbana. Satan i gatan vad hemskt det var.

Båten for upp på vågtopparna och brakade rakt ner i dalarna så det skakade och skrovet kved. Vågorna sköljde över båten och ett tag höll vindrutetorkarna på att slitas loss. Jag och Elias blev ganska illamående men klarade oss från att kräkas. Jag höll mig fast i räcket framför mig med vita knogar och lyssnade på Jonathans glädjetjut brevid.

Ungen var helt i extas och tyckte det var toppen! Besättningen flinade ganska gott åt det. Efteråt sade besättningen att hade det blåst aningens till hade utflykten blivit inställd.Vi kom fram efter en timmes mardrömsresa och vi hamnade i paradiset.





Ön är väldigt vacker med promenadstigar och några stränder. Man kan snorkla, hyra kajak och åka glass-bottomboat. Vi gick bort till en strand som heter Nudey beach som var jättefin. För att komma dit fick vi gå genom djungeln vilket killarna tyckte var spännande.Vi stannade ett tag på stranden och där pratade vi med Jayne och hennes lille son Myles.



Hon var resereporter för Lonely Planet vilket vi konstaterade måste vara världens värsta jobb ;-). Killarna och Myles lekte med alla stenar och koraller. Stranden låg på den södra delen av ön och vågorna var ganska höga, därför gick det inte att snorkla. Vi badade istället och satt i skuggan och njöt av utsikten.







Sedan var det dags för lunch så vi tog oss tillbaka till cafeet. Där träffade vi ett äldre par som också hade varit med på båten och de var vänliga nog att dela ut lite sjösjukepiller vilket vi tacksamt tog emot. Sedan gick vi ner till stranden som låg nedanför cafeet och badade. Vi träffade Jayne och Myles igen som vi småpratade med. Killarna och Klas samt Jayne och Myles simmade sedan ut till trampolinen och barnen hoppade länge.





Killarna och Klas samt Jayne och Myles simmade sedan ut till trampolinen och barnen hoppade länge. Vi hade en fantastisk dag och gick lite motvilligt tillbaka till båten. Resan tillbaka gick mycket bättre även om det gungade rätt bra då med.



När vi klivit av båten blev vi upphämtade till hotellet. Det var skönt att komma tillbaka och pusta ut lite innan vi grillade lite middag. Sedan stöp vi i säng, fullständigt utmattade.