tisdag 29 januari 2008

Lite för fet....

Så.
Nu har jag varit hos doktorn. Och blivit uppläxad. Men vi tar det från början.

Det har varit långhelg i Australien i samband med nationaldagsfirandet i lördags. Egentligen så spelar det ingen roll, om man vill gå till doktorn, de har öppet 8-22 oavsett dag och man kan inte boka tid innan utan går in och anmäler sig. Jag hade lika gärna kunnat gå igår eller i söndags och ångrade mig att jag inte hade gjort det när jag klev innanför dörrarna. Halva Bondi Junction var där.

Men, men vad är en bal på slottet...... Jag anmälde mig och satt och väntade i knappt två timmar, glad att jag tänkt på att ta med min bok. Nu tycker jag egentligen inte att två timmar var så fasligt länge med tanke på hur mycket folk det var men man har liksom vant sig vid en snabb hantering när man går till doktorn här. Mycket snabbare än i Sverige.

Jag fick komma in till en annan läkare denna gång. Han var asiat och hade starka drag från Mao Tse-Tung och var klädd i en ytterjacka trots att det är närmre 30 grader ute. Han gick snabbt igenom provsvaren som var alldeles utmärkta tills vi kom till kolesterolet..... Vilket var förhöjt, inga skyhöga värden men förhöjt.

"Ställ dig upp!" beordrade han, "Jag behöver se hur du ser ut!"
Det blev tummen ner.
Förstås.
Han beordrade mig att gå ner minst 10-15 kilo, ingen ost, helst inga mjölkprodukter, inget fett eller rött kött, ingen sponken (snyft!) mycket frukt och grönsaker.

Sedan ställde han sig upp visade övningar som skulle få mig att gå ner i vikt. Och jag tänkte att han måste skämta med mig. Han gjorde några nackrullningar och slängde med armarna samt några knäböjningar så hans rejäla mage gungade.
Sedan blev jag arg på mig själv.
Tankar som du är ju själv redigt trind så kom inte här och tala om för mig vad jag ska göra kommer inte att hjälpa mig att bli smalare och hälsosammare.

Så nu blir det så här. Försöka få in mer träning i vardagen så det fungerar med barnen. Promenera i Centennial Park när killarna åker kick-bike. Försöka ta mig i kragen och simma i poolen på kvällarna alternativt gå på löpbandet. Hitta motionsformer som fungerar med att vara mamma.

Jag gick direkt från doktorn till sportaffären och handlade lite träningskläder och en pilatesboll och instruktions-DVD. Pilates kan jag göra hemma framför tvn medan barnen leker i sitt rum. Jag frågade runt efter gångstavar men det har inte riktigt slagit igenom här ännu. Det kanske går att få tag på i en campingaffär (!) annars får någon skicka från Sverige.

Så nu är det dags att bestämma sig.
Att sluta tycka synd om mitt tjocka jag och satsa på mig själv lite.
Att investera lite tid i min egen hälsa.

Att börja tycka om mig själv.

Det sista är nog så svårt.

7 kommentarer:

Lullun sa...

Vilken docktor! Men kanske var det bra att du fick dig en kick, om än hans metod nu inte var den bästa. Håller tummarna för ditt nya träningsliv och det positiva tänkandet om dig själv. Själv ska jag göra mitt bästa för att undvika bli sjuk tror jag; vill nog inte höra en gammal småfet gubbe berätta för mig att jag borde gå ner 20-25 kilo! Dax att ta mig en tur på träningscykeln... ;-)

Dila sa...

Vad skönt att det inte var något jätte allvarligt! Det där med att lära sig att tycka om sig själv är inte det lättaste. Inte när man passerat 30-års strecket och har barn. Det sätter sina spår... Jag har nyss tagit tag i träningen igen, än så länge har det blivit mest yoga. Måste röra på mig ännu mer, kanske lite promenader. Måste också träna på att tycka om mig själv! Lycka till med ditt nya liv, det klarar du!
Kram Dila

Jess sa...

Åh Kicki, jag tror att om en småfet gubbe sagt det till mig hade jag nog blivit shockad fast kanske ocskå på ett bra sätt.
Jag var ju också minst 15-20 kilo överviktig (innan bebben börjat gro)och var nervös att få en uppläxning vid inskrivningen.
Ja, om man vill motionera ute i en underbar miljö är ju Sydney helt rätt. Bara att gå omkring i lower och upper Domain kan få upp flåset rejält.
Hoppas att det går bra för dig men ta inte ut dig för mycket i början så du vill lägga av.

Kram!

nika sa...

ohhh...herregud vad jag har skrattat...ja inte åt dig men jag kan se den asiatiske doktorn framför mig...gymnastisera. Du jag kan avslöja att jag också börjat gå till gymet behöver gå ner ca 10 kilo. Suck...astråkigt men det måste göras...vi kan ju hålla handen och tycka synd om varandra när vi går till träningen.
ha en underbar vecka

Annika sa...

Äsch, vilken läkare! USCH vad det finns många dåliga sådana!
Men vet du, om du vill köra bra träning så prova stavgång. jag köpte ett par stavar och är nu helt fast i Nordic Walking. Man bränner mer, går annorlunda, svettas järnet.

Petra H sa...

Vilken dum doktor! Men, säger som Dila, vilken tur att det inte var något mer allvarligt!
Håller tummarna att motivationen håller i sig och att går bra med motionen - vardagsmotion är alltid en bra början. Själv är jag extremt lat men tvingar mig ut på powerwalks och ska använda den där pilatesbollen igen...

Anonym sa...

Brukar inte skriva inlägg - men vad sjutton. Kan va kul! :-) Har du testat GI? Bra mat med bra fetter. Och gott! Egentligen handlar det nog mest om sunt förnuft: att äta rätt och röra på sig (båda lika svårt tycker jag!). Men också att tillåta sig till en "festdag, då man kan unna sig. Då har man att längta till nder veckan då man ska vara duktig. Lycka till! Ska med spänning läsa hur det går! Själv misslyckas jag konstant...