torsdag 6 november 2008

Blandade känslor

Jag är väldigt känslosam just nu. Det är många känslor som samsas. En del av mig är glad och otålig att få åka hem till Sverige. Den andra delen sörjer. För även om jag inget hellre vill annat än att få flytta hem igen så kommer jag sakna de vänner som blir kvar här. Jag kommer sakna havet, stränderna och den fantastiska naturen.

Igår var vi nere på lekplatsen vid Bondi beach och lekte med kompisarna. Havet dundrade in sina fyrameters vågor och surfarna hade julafton. Långt ut passerade fyra valar på väg mot Antarktis.Vi kunde se hur de hoppade och sprutade vatten. Inget man kommer se hemma i Stockholm direkt.

Jag kommer sakna Sydney och Australien väldigt mycket. Samtidigt är det dags att åka hem.

Det ska bli skönt att komma hem.

14 kommentarer:

Jess sa...

Åh, JAG får nästan ångest av att tänka att NI ska flytta hem... Ha,ha...
Kanske för att mina egen känslor hur det var att lämna Oz bubblar upp.
Jag var ju bara där som backpacker och ändå kände så strakt för landet/människorna så hur ni, som boende där en längre tid,känner inför flytten måste vara mycket känslosamt.

Men det är ju bra att du känner att det är rätt att åka hem nu.
Att ni fått möjligheten att uppleva Australien på detta sättet är ju jättebra plus att grabbarna har fått engelskan på köpet.

Och Oz finns ju alltid kvar som en semester destination för framtiden.

Kram!

Annika sa...

Jasg förstår att det känns märkligt...OCH svårt!!
Så tror jag alla känner som ska bege sig av mot hemlandet igen...
Roligt att ni har så måna ljusa minnen från Sydney!!
Jag kan tänka mig att det är en smärtsamt vacker plats!! SOM jag skulle vilja åka dit ngn ggn!

Kram!!

Anne sa...

Jag förstår att det känns konstigt, dubbla känslor på nåt sätt. Så rätt beslut på samma gång som det känns vemodigt och svårt. Men ni åker hem med fina minnen och fantastiska erfarenheter. Det är kanske det bästa sättet att lämna en plats på, när det är som bäst och man bara har goda minnen av allting.Kram!

Petra H sa...

Åh, jag vet precis hur du känner dig - jag kommer att sakna Puerto Ricos stränder, havet och kulturen också!! Vi har ju nedräkning tillsammans, du och jag ;-) Jag får panik ibland när jag tänker hur kort tid vi har kvar här men samtidigt så längtar jag efter Europa. Jag har sagt till vännerna där hemma att så fort vi vet var vi ska bo så kan vi planera för vårens helger (och O sliter sitt hår när jag börjar snacka om weekendresor, ha ha).
Kram!!

Saltistjejen sa...

Å jag förstår dig så väl.
Jag kan ju också längta hem jättemycket till Sverige och alla vi känner där. men samtidigt får tanken på en hemflytt härifrån mig att känna lite panik. Jag ÄLSKAR denna staden! Jag älskar mitt liv här! Jag kommer sakna NYC såååå mycket. Och jag vet även att jag själv förändrats sedan jag flyttade hit. Ganska mycket.
Och sådant kommer märkas när man kommer tillbaka tror jag.
Men samtidigt så får man försöka se det från den ljusa sidan och det är ju att man fick denna chansen! Tänk alla som aldrig får testa detta utomlandsliv. Som inte har de erfarenehter med sig hem som ni ahr! Du har dessutom under din tid i Sidney kunnat spendera mer tid med era små guldkillar än vad du skulle gjort där hemma!!
Kramar!

aussiekicki sa...

Jess: :-) vad söt du är! Jo men det är ju ganska kluvet att åka hem. Men de4t känns helt rätt ändå även om jag kommer sakna Australien en massa! Kram!

Annika: Det är ju verkligen inget lätt beslut. Man lämnar en bit av sitt hjärta här men det är ändå dags att fara hemåt nu!
Klart du ska komma hit! Kram!!

Anne: Precis! huvudet på spiken, rätt beslut men det är ändå lite vemodigt. Kram!

Petra: Ja ni har ju också stora beslut att ta nu framöver. Visst går tiden i ett nafs!? Två år känns som ett par månader. det ska bli spännande att få höra vart ni tar vägen!!! Kram!

Saltis: Visst är det så!!! Man är verklgien inte samma person som lämmnade Sverige. Jag älskar ju verklgien Sydney och allt som finns här men samtidigt så finns ju inte annat som jag värdesätter ännu mer.
Vi ångrar absolut inte att vi flyttade hit!! Det har varit en möjlighet för vår familj och barnen har stortrivts med vårt liv här nere. Jag är så lyckligt lottad att jag har fått den här möjligheten att vara med barnen s¨här!
Kramar!!!!

Göte Børge sa...

Härliga minnen för resten av livet.

Valar! i Stockholm ska du vara glad om du ser en torsk komma simmande. Dom är ju utrotningshotade nu för tiden

aussiekicki sa...

Göte: Absolut! Vi älskar Sydney och Australien och kommer sakna livet här nere.

Haha, ja det blir nog inga valar i Stockholm men kanske någon enstaka torsk när jag går på gatan fram!
;-)

Marianne sa...

Jag förstår att du har blandade känslor, även om du känner att flytten är helt rätt beslut. Vår kompis P som är här just nu saknar Egypten så hon håller på att smälla av där hemma i Sverige. Men det är ju lite närmare att åka ner och hälsa på en vecka.

aussiekicki sa...

Marianne: Ja det är verkligen blandade känslor just nu. Livet här ÄR ju underbart men det är inte hemma. Men jag vet att jag kommer längta ihjäl mig efter Sydney när vi väl är hemma.

Ja, Egypten är ju på ett mer hanterligt avstånd :-)

Kram!

Godiva sa...

Oj, nu har jag inte hängt med. Stockholm?!

Lova att du fortsätter blogga bara...!!

aussiekicki sa...

Godiva: Japp, Stockholm here we come!
:-) Klart jag ska fortsätta blogga! Funderar bara på i vilken skepnad....

Jemayá sa...

Oj, jag hänger inte alls med, har inte hunnit läsa bloggar de senaste veckorna. Hur länge har ni bott i Australien? Tänk att se valar....jag kan förstå att det känns svårt, speciellt en grå, regning höstdag i Sverige....men allt har sin tid! ha det så bra!

aussiekicki sa...

Jemaya: Det kommer bli totalt två år här i Australien vilket känns ganska lagom.
Det är så mäktigt att se valarna! När de vandrade uppåt kusten i höstas/vintras flockades folk längs klipporna och hurrade när valarna hoppade högt i vattnet. Det känns både och. jag saknar årstiderna lite framförallt nu när julen närmar sig. det är inte riktigt samma sak med 35 grader och palmer på julafton.

Kram!!