I måndags hade vi kalas för killarna tillsammans med deras kompis Linus som snart fyller 4 år. Helgen har ägnats åt att handla och förbereda all mat inför festen. Det har varit riktigt kul att stå i köket och fixa och laga mat tillsammans med maken.
Vi blev till slut sju vuxna och sex barn. Planen var att hålla till i en av parkerna och grilla men det kom flera skurar under dagen så vi hade kalaset hemma istället. Klockan tre dök de första gästerna upp och de sista gick hem halvelva.
Det blev ett jättetrevligt kalas och jag är så glad över mina vänner här. Det har inte varit lätt alla gånger det senaste året men, i slutändan så vaskades det fram riktiga vänner. Jag är tacksam över det.
De sista veckorna har jag längtat hem en del igen. Idag skulle jag vilja vara hemma i Sverige och snusa på killarnas lilla veckogamla kusin. Idag skulle jag vilja vara hemma i Sverige och finnas till för min bästa vän.
Så är det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Låt 3 färdig!
Läste förresten ditt skitinlägg. Ha, ha. Vi är många stressmagar¨här i världen
Usch ja, det är tråkigt det där med att känna att man hellre vil vara där hemhemma. Men vad bra att du tycker du hittat några bra vänner och att ert firande blev så lyckat (trots regnet)!! :-)
Å jag vet hur det kan kännas. Stor kram till dig Kicki!!!!!!
:-)
Göte: Aha, ska in och lyssna så snart jag hinner!! Var hälsad fellow skitmagebroder!
Lullun: Ja jag känner mig rätt splittrad just nu. Längtar mig halvt fördärvad efter alla därhemma samtidigt som jag VET att jag kommer sakna mina vänner här i Sydney...Mycket.
Saltis: Ja, du vet ju precis hur det är!! Speciellt nu som ni precis har haft besök! Kram!!!
Skicka en kommentar