söndag 13 januari 2008

Surfarkillar!

Vi var på stranden igår. Det blev som vanligt Bronte beach. Jag gillar den stranden för den är inte lika pretto som Bondi. På Bronte är det många barnfamiljer och man kan visa upp sin dallriga kropp utan att behöva skämmas alltför mycket. Det gillar jag!
Maken fick en bodyboard i julklapp och var lite sugen på att surfa lite. Eller försöka i alla fall. Nu fick han inte chansen så mycket. Kravallen har nämligen fått smak på det här med surfing så de turades om att surfa in till stranden på de mindre vågorna. De gjorde några vurpor med de obligatoriska nässköljningarna som följd, men det är tuffa killar. Upp igen bara!

Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle, den 28 december.
Jag hamnade i samspråk med en av badvakterna. Det är det här som är så skönt med Australien. Det är så många som är inflyttade! Badvakten var ursprungligen från Kroatien och hade flyttat hit som barn. Han gav mig en del tips att ta med barnen på och tyckte de var duktiga att surfa. Jag och maken var ganska stolta över våra ättelägg!

Jag gick ut i de stora vågorna för att få bada lite själv. Det gäller att man är försiktig! Vattnet var på väg ut och strömmarna som suger tag i fötterna och benen är väldigt starka. Samtidigt dundrade det in en och en halvmeters vågor över en som man tumlade runt i. Jag är inte dålig på att simma men gick upp direkt när jag började bli trött. Inte nog med att man kan dras ut till havs, vågorna kan även kasta omkull en i sandbotten så man skadar sig.

Det kom in en massa tång med vågorna. Jag har nog inte sett det tidigare. Det var tång med små, lite vassa taggar på och det hamnade lite överallt på kroppen. Även innanför badkläderna. Maken började se lite besvärad ut efter ett tag. När vi kom hem och han gick in i duschen fick vi svaret. Han hade fått in en hel del tång innanför badbrallorna och de hade gjort lite...... hm, åverkan, kan vi säga, på familjeklenoderna. Det är lite synd om maken som ni kanske förstår.

Om man bortser från den olycksaliga tången så var det en väldigt lyckad dag igår.
Australien från sin bästa sida!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ha,ha.. oj, hoppas att din karl inte får några bestående men efter att blivit antastad av tången. :)
Oj, vad det skulle sitta bra med lite vågor och solsken. Jag minns när jag var på stranden och det låg bluebells uppsköljda. De såg så roliga ut att jag petade lite på gelekroppen en av den med tån. Fick sen höra att man absolut inte ska röra dem för man kan bli stungen (även om de är döda tydligen).
Ja, där ser man..att man inte alltid ska pilla på allt.

Kram!

aussiekicki sa...

Nej det är inget roligt att få bluebottles på sig. Det är framförallt tentaklerna man ska se upp för. När själva kroppen har torkat kan man trampa på den (förslagsvis med puppor på fötterna) och då smäller de! Skit kul!!

Petchie75 sa...

Vi har också starka, höga vågor och strömmar vid vår strand här i San Juan - jag tycker att det är ganska otäckt och har bara badat här en gång, och då klängde jag som ett litet barn på O!! Snacka om badkruka!! Dessutom gör surfarna mig lite nervös, tänk om de åker in i mig...
Min pappa blev omkullvält av en våga och slog näsan i sandbotten på julafton med näsblod som resultat!
Hoppas att mannens tångklåda (?) har läkt, det låter inte särskilt kul!

Lullun sa...

Aj, aj. Hoppas han repar sig snart. Men annars lät det ju ganska idylliskt (med något svargare strömmar). "Kravallen" är modiga dom! :-)

aussiekicki sa...

Petra: Ja jag har väldigt stor respekt för strömmarna speciellt. Vågorna kan ju också orsaka en del som tex för din pappa.
Snopptångsåren har börjat läka men det är såååå synd om honom...

Lullun: Japp, maken mumlar ibland något om healing och handpåläggning men tystnar när han inser att PMS-draken inte lär vara så lätt på handen.....
Vår kravall kan vara halvt livsfarliga ibland!!!

Petchie75 sa...

Ha ha, handpåläggning...
Själv har jag ju själv ont och är svullen "där" efter min cykelvurpa men tror det är bäst att ingen rör det, ha ha!