Jag tänkte göra som flera andra och försöka sammanfatta 2007. Jag har korpat lite från Annas kaos . Listan alltså.
Egentligen kan man väl sammanfatta hela året med en sak och det är Australien, men några detaljer sticker kanske ut. Sista veckorna i Sverige var helt hysteriska! Vi skulle flytta, pimpa huset för försäljning, sälja huset, ordna trettio tusen ärenden och gifta bort makens enda syster. Allt inom en treveckorsperiod. Hela flyttsvängen med flyttfirman fick jag ta då maken gick kurs i Köpenhamn. Pimpningen av huset fick jag lite hjälp av svärmor med samt att de ställde upp som barnvakter när jag och flyttfirman tömde hela huset.
Sedan kom dagen vi skulle emigrera. Ena sonen, E, hade två dagar innan börjat hosta och hade feber runt 40 grader. Vi var helt klart oroade, det var ju inte en tripp till Köpenhamn direkt som vi skulle genomföra. Vi gick till doktorn som skrev ut hostmedicin a' la' dunder och gav oss klartecken att flyga. Sonen sov mestadelen av resan med hög feber och neddrogad på Ipren och Lepheton. Ett dygn senare landade vi i ett varmt och fuktigt Sydney som ska vara vårt hem de närmsta åren.
Årets tidning: I pappersform är det MX, Sydneys Metro som delas ut i tunnelbanan, och som har en blandning mellan mycket kortfattade nyheter, skvaller och värdelöst vetande. Underhållande mao. På nätet läser jag Sydney Morning Herald och Aftonbladet. Shit, det blev ju tre.......
Årets bok: Har inte hunnit läsa så mycket som jag brukar men jag har iaf läst Stieg Larssons böcker bla Män som hatar kvinnor. Helt okej fast jag nog hade förväntat mig lite mer.
Årets tv: Criminal Investigation Australia som tar upp och dramatiserar Australiens mest kända mordfall. Jag sitter som klistrad och undrar vilket land jag har flyttat till.
Årets bloggar: Alla ni i min länklista plus några till! Jag var en bloggoskuld innan flytten så för mig har en helt ny värld öppnats!
Årets mest överskattade: The ark i Melodifestivalen som faktiskt sändes här i Australien!
Årets nya kompis: A med familj (grannar här i OZ) som har gjort livet så mycket lättare! Tack för att ni finns!
Årets bästa insats: Jag själv som högg en tvååring, som hade rymt från sin mamma, och som var på väg ut i en vältrafikerad gata. Då kände jag mig som en skyddsängel.
Årets ont i hjärtat: Saknaden efter alla vi lämnat i Sverige.
Årets finaste: Makens syster och hennes brudgum på deras bröllop.
Årets äntligen: Vi fick ordning på E:s mage och kunde sluta med blöjorna. ÄNTLIGEN!
Årets drink: Vanilla Rain! Alltid god!
Årets mat: Barbie, barbie barbie. Ja, inte dockan då, utan barbecue!!!!
Årets sport: Rugby. Vi såg semifinalen mellan The Wallabies (Australien) och England.
Årets aldrig mer: Bushwalk med tvåmanskravallen, att kånka en tjugokilosunge två kilometer i 35-gradig värme är förenat med hjärtinfarktsvarning! Kids dont try this at home!
Årets tråkigaste: Att vi var tvungna att sälja vårt fina, fina hus. Jag sörjer ännu!
Årets present: Min nya fina Canon EOS 400D! Ett måste för en blogg- och hemsideknackande lyxhustru!
Årets chock: Sonens fall på sin kickbike då han fick styret i magen. Känslan när doktorn säger att de misstänker att han perforerat tolvfingertarmen samtidigt som alla, och jag menar alla, sjuksköterskor är över honom och sätter droppkanyl, ventrikelsond (i magen) och rusar ner med honom till datortomografin, är att likna med en hink iskallt vatten över huvudet samtidigt som någon boxar till en i magen. Fy f-n vad liten på jorden man känner sig då.
Årets bröllop: Makens syrras bröllop på Trettondagen. Väldigt vackert och stämningsfullt och en redigt rolig fest efteråt!
Årets jag är ganska stolt över: Jag gick ner tio kilo på tre månader när vi kom till Sydney.
Årets jag är mindre stolt över: Jag gick upp dem igen efter resan till Sverige.
Årets köp: GPS:en! Vad skulle vi göra utan vår GPS? Inte köra bil i alla fall!!
Årets mylla: Att makens chef skulle jobba i Dubai i två år och behövde någon som ville ta hand om hans bil. Ja tack, sa vi och rattar numera stridsvagn á lá Toyota Landcruiser.
Årets shit-pommes-frites: När börsen vänder nedåt med våra huspengar. Lite scary faktiskt!
Årets vinst: All familjetid som vi har fått i och med flytten till Sydney. Helgerna är bara våra, inga storhandlingar, trädgårdsmåsten eller helgarbete på Huddinge sjukstuga. Inga ledsna barn på dagis.
Årets projekt, 2008: Vill verkligen bli smal. Skulle faktiskt nöja mig med smalare om jag inte kan bli smal, om ni förstår vad jag menar. Jag har liksom inte förutsättningarna för att bli sylfidsmal.
Årets ser-vi-fram-mot-2008: Att upptäcka mer av Australien! Hälsa på i Sverige i sommar!
Samt att alla får vara friska och att alla ni som kämpar i barnlöshetsträsket har bättre tur med storken!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Skönt att se att du inte försvunnit. :) Det är alltid kul att läsa din blogg. Tycker det är strongt gjort att flytta hela familjen till andra sidan jordklotet. Hoppas att ni får ett bra 2008.
Kram Dila
Men HUR lyckades du gå ner i vikt när du kom hit? Jag tycker det är precis tvärtom. Mat är så billigt här och det finns så mycket gott överallt att det är jättesvårt att hålla igen.
Dila: Tack! Och hoppas 2008 blir bra för er också! Kram Kicki
Matilda: Jag vet inte riktigt eftersom vi bodde i serviced apartments i 8 veckor och åt ute en del. En del tror jag beror på att jag inte hade bil utan gick väldigt mycket med tvillingvagnen bland alla backar i värmen. Jag knatade säkert en mil om dagen. Sedan började jag viktväkta sista månaden och gick ner 4 kg till. Men du vet ju hur juni var med allt regn och alla stormar. Vi kom inte ut så mycket och sedan var vi i Sverige och då passade jag på att äta allt jag längtat efter. När vi sedan kom tillbaka hem till Sydney längtade jag till Sverige och tröståt en hel del.
Jag ska försöka med nya tag. Kunskapen hur jag går ner finns ju men motivationen tryter. Jag gick ner 16 kg med viktväktarna och blev sedan äntligen gravid. Så jag vet att jag kan!
Men visst är det så, mat är billigare och framför allt så är tillgången lite för bra här i Bondi Junction!
Alltid kul med listor. Och mycket har hänt er under året kan jag se. Kul! Och så håller jag förståss tummarna för 2008. Hoppas kilona ger med sig. Hade själv tänkt mig bli av med ett par, eller ja ganska många faktiskt... ;-)
Korpade listor är det bästa listorna :-)
Precis som du beskriver är det. Man vet hur man ska göra för att gå ner i vikt, men gör det inte.
Det låter som ett bra år trots allt strul med flytt, visum etc! Det är kul med sammanfattande listor tycker jag.
Jag hoppas att 2008 blir ännu bättre och att du lyckas gå ner i vikt (jag hoppas även det för mig själv!).
Kram från PR
Sent omsider men nu har jag läst din lista. Vilken lista, mycket kul läsning. Kändes som jag fick lite mer inblick i ditt liv också. Fruktansvärt och får-ont-i-magen-bara-tänka-på-det som du skrev din son var med om i år (styret i magen). Du skriver inget mer om hur det gick, men det slutade väl lyckligt och att han inte punkterat tarmen?
Förstår ni kände er pyttesmå i den stunden. Och lättade och tacksamma efteråt när allting slutade lyckligt.
Vilket år ni gjort, vilken prestation. Jag tycker ni acklimatiserat er så bra, kommit in i allting så fort och liksom blivit hemmastadda. Själv kan jag känna man är glad för de små segrarna (typ när man lyckas få ett personnummer som alla andra locals) samtidigt som samma små segrar kan vara oerhörd frustration innan man kämpat sig till det också.
Förresten, det där nyårslöftet om att vilja bli smal. Samma här, samma löfte. Jag tror dock jag säger som du, smalare om det nu inte går med smal :)
Kram
....och ett försenat gott nytt år förstås!
Skicka en kommentar