måndag 15 december 2008

Maken gästbloggar om lördagen...

Då Kicki på något mystiskt vis lyckats förhandla till sig en slot-tid för julklappsshopping och lite egen vuxentid så var det jag som hade hand om killarna i lördags. Det fick bli bussen ut till trollskogen (för alla med mindre fantasi så är detta bussen mot Watsons Bay och The Gap).



Ja just det - sätta sig på bussen - idag var det ett äventyr i sig. Jag lyckades med konststycket att precis missa vår buss trots att vi hade väntat på den ett bra tag (fråga mig inte hur det gick till..). Vi sprang mot vår buss 380 men hann inte riktigt innan dörrarna slog igen med en smäll och busschaffisen drog iväg.



Stressad pappa drog då iväg en rejäl svada med hederliga svenska svordomar (ja jag vet att man ska inte använda sådant språk inför barn, men försök själv när det är 33C varmt och du precis missat busdjä#"/% med ungarna och nästa går om 25 minuter!). Men då hade jag sån tur att mannen som står och säljer biljetter till bussarna, (för övrigt dagen till ära ikädd ett par duktigt röda renhorn - allt för stämningen..) såg att jag precis missade min/vår buss.



Då säger han åt mig att följa efter honom, ok tänker jag han kanske känner till någon mer buss som ska åt vårt håll men istället travar han helt sonika iväg till Expressbussen 333 som vi normalt tar men som stannar redan vid Bondi Beach. Han ser till att vi kommer med den trots att den redan är överfull, sedan förklarar han för busschauffören den att jag precis missat vår buss.



Självklart kommer standarsvaret - No worries - och då kan jag inte hålla mig längre utan repliken kommer blixtsnabbt - Quick Sir, Follow that bus..! Killarna har sedan en livlig färd med bussen, längst fram där de får sitta i knät på en trevlig dam från Singapore som själv även hade tvillingar. De låter inte vår buss 380 komma ur sikte, då får chauffören av Elias omgående höra att han behöver: -Go faster, go faster!



Så när vi väl kommer fram till Bondi Beach, och det stora stoppet där de flesta ska gå av, så kastar vi oss av först av alla och hinner precis ikapp den buss vi tidigare missat, 380. Jag får då höra av chaffisen när vi flämtande slänger oss på och jag famlar efter biljetterna och svetten rinner - G`day Mate, heard U missed us back there! Welcome aboard !



Tydligen har vi varit nämnda på comradion oxå... Väl ute i trollskogen var det oerhört varmt & fuktigt, eftersom det spöregnade igår och inatt och sedan slog om till tokvarmt idag. Man kunde nästan se hur det ångade av växterna och stenarna när dom började bli varma. Killarna fördrev tiden med att motionera genom att göra mer eller mindre halsbrytande hopp mellan olika stenar och kolla på utsikten samt ta en och annan paus för dricka och äta vindruvor.



Efter den traditionella trollskogspromenaden som på något konstigt sätt alltid avslutas med vi alla springer ner för de gamla trapporna för att komma undan från de hemska barnätande trollen så hamnade vi mitt i en förberedelse för en bröllopsfest. Kolla bilden så får ni en uppfattning om hur nice det måste blivit.



Sedan bar det av ned till lekplatsen där killarna hittade en tjej som var kanske något år äldre än dem själva och som de lekte länge med. Därutöver hann de med att klättra och springa en hel del. Jag själv kan inte förstå hur dom har någon energi i det läget när det var länge sedan man käkade och det är en bra bit över 30C varmt....

Och inte ett Luciatåg i sikte....

7 kommentarer:

Petchie75 sa...

Vad roligt att maken gästbloggar!! Det borde du / han göra oftare ;-) och kanske de andra bloggmakarna borde ta efter!? Ska föreslå det här hemma...
Roliga äventyr männen i familjen varit på - buss- & trolljakt!

Snokis sa...

Alltså, du får inte lägga ut såna här bilder. Vet du hur kallt och jävligt det är i Sverigen!!! Nu vill jag också bo i Australien.

aussiekicki sa...

Petra: Ja, eller hur! han har redan begått debut på hemsidan så nu var det dags för bloggen tänkte jag. Maken har mer fantasi än jag så det brukar hända en massa spännande saker på deras äventyr!

Snokis: Lite komiskt egentligen.... Jag tittade på dina bilder från lussefirandet och längtade till Sverige. Jag längtar till snö och julstämning och familjen. Tur att vårt besök anländer på söndag!
Synd att vi flyttar hem annars hade ni ju kunnat komma på besök ni också!!!

Fröken L sa...

Vilken historia! den symboliserar verkligen det australiensiska No worries. Det verkar som om ni haft en fantastisk dag. Härliga bilder.

Kram Dila

Anna, Fair and True sa...

Bäst att passa på att göra lite sådana där utflykter nu när ni inte har så länge kvar over there!

aussiekicki sa...

Dila: Haha, eller hur! Kram!

Anna: Ja vi har en del på agendan nu när vårt besök kommer. Då ska vi åka bort några nätter.

Snokis sa...

Jaha, så du ska inte stanna i Kängurulandet alltså.