Tack ska ni har för alla uppmuntrande ord!
Jag gjorde en vanlig röntgen och datortomografiundersökning i fredags och fick besked på lördagen. Det är inga frakturer eller diskskador men en uttänjning av ryggraden som förlorat sin vanliga rörlighet. Muskler och muskelfästen har fått sig en rejäl omgång med musklespasm som följd. Det är ganska smärtsamt och jag måste vila mycket eftersom det till slut gör för ont att hålla upp huvudet.
Jag fick remiss till sjukgymnast och har fått två behandlingar hittills. Det är fortfarande väldigt ömt men rörligheten börjar återvända så smått. Jag är fortfarande orolig över vad detta kan leda till i framtiden men det känns skönt att det inte var några frakturer.
Jag ska fortsätta med sjukgymnastik ett tag till och sedan återuppta min pilatesträning när den akuta smärtan har lagt sig. Både jag och maken är imponerade över den snabba hjälp som jag fått. På torsdagskvällen sökte jag doktor, under fredagen fick jag tid för undersökningarna och på lördagen var jag på återbeök hos doktorn som skrev remiss till sjukgymnast som tog emot mig en timme senare! Helt fantastiskt bra, tycker vi!
Så nu är det bara att gå på sjukgymnastik och avvakta bättring.
Och undvika radiobilar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Skönt att höra att du är på bättringsvägen! Och tur i oturen att ni inte var i Sverige, då hade du nog fått vänta någon månad innan du hade fått tider.
Nu hoppas vi att du blir bättre och bättre för varje dag som går och att det inte blir några efterverkningar!
Inga sjukvårdsköer i Australien mao!! Skönt att höra att det inte var alldeles illa, men jag hoppas att det blir riktigt bra snart. Var försiktig när du börjar med pilatesen igen!
Skönt att höra att du är på bättringsvägen!
Marianne: Ja det hade nog varit lite längre väntetider i Sverige, det är jag helt övertygad om. Tack för omtanken!
Petra: Det är nog köer på operationer och liknande men jag upplever att man får vänta mer i Sverige. Har man dessutom en privatförsäkring här så går det ännu fortare!
Anna: Tack! Det värmer!
Åh, vad skönt det inte var frakturer i alla fall. Men visst blir man orolig och fundersam, så reagerar och funkar jag också. Men vad skönt dy känner det känns bättre, det kommer bli bättre och bättre för varje dag. Tänk så under de dåliga dagarna, att det går framåt och behandlingarnas resultat märks mer och mer för varje gång. Kram!
Skicka en kommentar