Ovälkommet besök

Vilken vecka! Vi har haft ovälkommet besök i 1 ½ vecka. Av ett urdjur. Japp! Hur läskigt som helst! Maken började med magont och var lite lös i magen. Nätterna var ett helvete. Han har krälat runt i sängen och på golvet, så ont har han haft. På dagarna har det varit hyfsat. Sedan började han att känna sig bättre.

Natten till lördagen var det dags igen, så han gick till lokala doktorn. Divertikulit (inflammerade tarmfickor) blev diagnosen. Det låter inte så farligt men det kan utveckla sig till blödning eller tarmperforation med sepsis (blodförgiftning) och chock som följd. Inte att leka med. Han fick gå hem i väntan på ultraljud men med stränga order att åka till akuten om han fick ont igen.

På kvällen var det dags igen. In till akuten. Här tyckte doktorerna att det nog rörde sig om njursten. In på röntgen. Inga stenar. Då blev det en hel del kliandes i huvudet på doktorerna. De tog in kirurgerna som bestämde sig för de små raringarna, Giardia Lamblia, ett urdjur, protozo, som finns i vatten som inte renas ordentligt. Maken fick Flagyl och fick åka hem.

Som i ett trollslag blev han bättre! Svag, men inget magont! Toppen tyckte vi nu kan det fungera som vanligt igen. Hepp! I tisdags eftermiddag började jag känna mig obeskrivligt trött. En timma senare en överjävlig magsmärta följd av diarréer. Hela natten.

Igår kunde jag räta på mig och hasa ner till doktorn. Fanns inte en sportsmössa att jag kunnat det innan. De hade fått hämta mig med ambulans. Jag tog med mig makens utskrivningsbesked och fick även jag Flagyl. I dag börjar jag bli människa igen.
Nu hoppas vi bara att barnen klarar sig.

Peppar, peppar, ta i trä!