Tillbaka från Kängurulandet. Här skriver jag om min vardag efter två år i Australien. Mina alldeles egna tankar och osorterat svammel. Varken mer eller mindre.
Fint du sjöng! Tyckte det var roligt när din man sa "good job!" när de blåste ut ljusen. Men han är svensk va? Det blir ju att man blandar språken en del, vet ju det själv sedan jag bodde utomlands. Är det 5 år de fyller?
Åh, massor av jättegrattis till kravallen från oss här i Dublin!!
Mysigt med skönsång på morgonen och ljusblåsning. Skoj också att höra din röst. Man glömmer liksom att vi är från olika ställen i Sverige när man bara läser på bloggen.
Anna: Tack vad snäll du är!! Ja, maken är svensk och precis som du säger så blandar man språket friskt! Det blir riktigt komiskt ibland. Jag har även märkt att jag direktöversätter från engelskan tex: We went and saw the doctor today. Blir: Idag såg vi doktorn. osv.. Japp, fem år gamla, fattar inte var tiden tar vägen!
Jess: Tack!!!! Visst är det roligt att höra hur andra låter! Ibland blir man helt ställd för de har en helt annan dialekt än vad man förväntat sig! Kram!!!
Vilka sötnosar du har, det blev nästan bättre film när man nästan inte såg nåt utan bara hörde sången. Jag kunde riktigt föreställa mig hur killarna låg där och väntade på att få blåsa ut ljusen...
Livet efter två år i Sydney, Australien. Tillbaka i Sverige sedan februari 2009 och rätt nöjd med det! Här serveras osorterade tankar och funderingar kring min vardag.
9 kommentarer:
Oooops, den blev visst lite mörkare än vad jag trodde den skulle bli!
Fint du sjöng! Tyckte det var roligt när din man sa "good job!" när de blåste ut ljusen. Men han är svensk va? Det blir ju att man blandar språken en del, vet ju det själv sedan jag bodde utomlands. Är det 5 år de fyller?
Åh, massor av jättegrattis till kravallen från oss här i Dublin!!
Mysigt med skönsång på morgonen och ljusblåsning.
Skoj också att höra din röst. Man glömmer liksom att vi är från olika ställen i Sverige när man bara läser på bloggen.
Hoppas att ni får en underbar dag!
KRAM!
Anna: Tack vad snäll du är!!
Ja, maken är svensk och precis som du säger så blandar man språket friskt! Det blir riktigt komiskt ibland. Jag har även märkt att jag direktöversätter från engelskan tex: We went and saw the doctor today. Blir: Idag såg vi doktorn. osv..
Japp, fem år gamla, fattar inte var tiden tar vägen!
Jess: Tack!!!! Visst är det roligt att höra hur andra låter! Ibland blir man helt ställd för de har en helt annan dialekt än vad man förväntat sig! Kram!!!
"Krossa gatan" är ju en annan svengelsk klassiker :)
Underbart! Grattis till gossarna! Aaju blev eld och lågot när han hörde sången och puttade bort mig från datorn så att han kunde se bättre. :-)
Vilka sötnosar du har, det blev nästan bättre film när man nästan inte såg nåt utan bara hörde sången. Jag kunde riktigt föreställa mig hur killarna låg där och väntade på att få blåsa ut ljusen...
Jättegulligt! Och vad fint ni sjöng! Det gjorde inget att filmen blev mörk, det var mysigt att höra era röster..
Anna: Haha, ja den är bra!
Lullun: Ja, han har nog sin egen födelsedag i färskt minne!
Anne: Tack! De är världens goaste ungar!!
Petra: Tack! De tyckte det var jättespännande!
Skicka en kommentar